Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det finns idag 240 000 renar i vinterhjorden i Sverige, och renskötsel bedrivs på 55 % av landets yta av urfolket samerna. Renskötsel är en unik djurhållning, där de semi-domesticerade renarna lever fritt i skog och fjäll. Ett ämne som länge varit ett fokusområde inom renskötseln är parasiter, och renägare lägger varje år stora resurser på profylaktiskt åtgärder mot parasiter. Alla renar som slaktas på svenska slakterier besiktigas likt tama klöv- och hovdjur både före och efter slakt, och de parasitära fynd som de besiktande veterinärerna hittar dokumenteras till Livsmedelsverket. Denna data ges inte rutinmässigt ut till renägarna, och sammanställs inte heller av Livsmedelsverket. Detta är en enorm kunskapsbank som har stort potential att både hjälpa renägare i deras arbete, och utöka vår i många fall bristande kunskap om renens parasiter.
Syftet med detta arbete var att sammanställa och analysera Livsmedelsverkets data för de parasitära anmärkningar som registreras vid slakt av ren i Sverige mellan år 2013 och 2022 och ge exempel på hur denna data kan användas i framtiden. Detta gjordes genom att studera två enskilda samebyars parasitdata mellan 2018 och 2022 och genom intervju med officiella veterinärer inom renslakt.
Slaktdata gällande parasitära anmärkningar hämtades från Livsmedelsverket och sammanställdes med datahanteringsprogrammet Excel och R. Data lämnades i två set: Dataset 1 var för 2013–2017, och gavs på länsnivå baserat på samebyns läge för varje slakttillfälle. Dataset 2 var för 2018–2022, och gavs på länsnivå baserat på slakteriets läge för varje månad mellan september och april. Data sammanställdes per slaktsäsong för 2013–2022 och per månad för 2018–2022, samt på länsnivå per slaktsäsong där data från Jämtland/Dalarna och Norrbotten/Västerbotten redovisades tillsammans då de länen ej kunde separeras i dataset 2. Korrelationer mellan parasitära anmärkningar gjordes med Spearman rank korrelationstest i R.
Medianvärdet av andelen fynd per besiktade renar per slaktsäsong mellan 2013 och 2022 var som följande: Korm (27 %), lungmask (9 %), parasitär leverskada (11 %), onkocerkos (4 %) och hjärnhinnemask (1 %). Antalet fynd av bukhinnemask per slaktsäsong varierade från 0 till 211 fynd, av cysticerkos från 0 till 28 fynd, av lilla leverflundran från 0 till 23 fynd, av stora leverflundran sågs totalt 13 fynd och av echinokockos sågs ett fynd. Det sågs en stark korrelation mellan andelen fynd av lungmask och parasitära leverskador. Under året var lungmask, parasitär leverskada, onkocerkos och hjärnhinnemask vanligast från september till oktober medan korm och bukhinne-mask var vanligast från november till februari. Detta beror troligen på en kombination av att vissa parasiter ses hos vuxna djur som slaktas tidigt under året och att vissa parasiter inte utvecklas förrän november. De flesta anmärkningar var vanligare i Jämtland/Dalarna. Ett undantag var bukhinne-mask som registrerades under hela observerade perioden i Norrbotten/Västerbotten och som för första gången i Jämtland/Dalarna år 2017.
Detta arbete har även presenterat exempel på potentiella användningsområden av dessa data. Förutom ökad kunskap om parasiterna kan vi få en översikt om trender av renens parasiter och snabbt se förändringar som kan användas för att identifiera börjande ivermektinresistans och klimatförändringarnas effekter på parasiternas livscykel. För de enskilda samebyarna skulle parasitdata kunna användas för att hjälpa renägare i deras profylaktiska arbete mot parasiter.

Today there are 240 000 reindeer in the winter herd in Sweden, and reindeer husbandry is practised on 55% of the county's area by the Sami people. Reindeer husbandry is a unique practice where the semi-domesticated reindeer wander freely by mountains and in forests. A subject that has been a focus for reindeer husbandry is parasites, and reindeer owners put big efforts each year in prophylactic actions against these parasites. The reindeer slaughtered in Swedish slaughterhouses is inspected, as domesticated cattle are, both before and after slaughter. The parasitic findings the inspecting veterinarian registers are documented by the Swedish food agency. This data is generally not given to the reindeer owners, nor is it summarised. This is an enormous source of information about reindeer parasites with a big potential to both assist reindeer owners in their work and broaden the in many cases lacking knowledge of these parasites.
The aim of this essay was to summarise and analyse the data of parasitic observations of reindeer documented by the Swedish food agency in Sweden during the years 2013-2022, and present examples of how this data could be used in the future. This was done by studying the parasitic observations in two separate Sami villages and through interviews with official veterinarians.
The data of parasitic observations was collected from the Swedish food agency and summarised using Excel and R. The data was given in two data sets: Data set 1 consisted of data for 2013-2017 by the county of the Sami village summarised by each day of slaughter. Data set 2 consisted of data for 2013-2022 by the county of the slaughtering house by each month September and April. The data was summarised by slaughtering season for 2013-2022 and by month for 2018-2022, as well as by county for 2013-2022 where data from Jämtland/Dalarna and Norrbotten/Västerbotten were presented together as these counties could not be separated in data set 2. Correlations between parasitic observations were studied with Spearman’s rank order test in R.
The median value of the percentage of findings per inspected reindeer per season during 2013-2022 was as follows: Reindeer warble fly (27%), lungworm (9%), parasitic liver damage (11%), onchocerciasis (4%) and brain worm (1%). The number of findings per season of setaria varied from 0 to 211, findings of cysticercosis from 0 to 28 and findings of lancet liver fluke from 0 to 23 findings. A total of 13 findings of common liver fluke was registered, and a total of one finding of echinococcosis was registered. A strong correlation could be observed between the percentage of observations of lungworm and parasitic liver damage. Over the year lungworm, parasitic liver damage, onchocerciasis and brain worm were most common from September to October, while reindeer warble fly and setaria were most common from November to February. This is most likely due to a combination of a difference in hosts as some parasites predominantly exist in adult reindeer which is commonly slaughtered early in the season and that some parasites have not developed until november. Most of the findings was more common in Jämtland/Dalarna. One exception was setaria that was registered throughout the observed period in Norrbotten/Västerbotten and was registered for the first time in Jämtland/Dalarna in the year of 2017.
This essay also presented examples of potential areas of use of this data. In addition to providing additional knowledge of these parasites it provides an overview of trends of the parasites and the ability to quickly observe changes in patterns. This could for example be used to identify a beginning resistance of ivermectin’s or the impact of climate change on these parasites. For the individual Sami village, the data could be used in the reindeer owners' prophylactic work against parasites.