Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det nuvarande stadsplaneringsidealet leder till att många städer blir allt tätare och att urbana grönytor går förlorade i en accelererande takt. Förtätningen bidrar därmed till att livsviktiga ekosystemtjänster utarmas eller elimineras totalt, vilket i sin tur resulterar i ett flertal negativa konsekvenser på samhällelig nivå. Att ekosystemtjänster utarmas extensivt påverkar exempelvis den allmänna folkhälsan, den biologiska mångfalden och städers förmåga att hantera skadliga naturfenomen. Med anledning av detta är det viktigare än någonsin tidigare att medvetenheten kring ekosystemtjänster ökar, och att deras bevarande prioriteras. För att bevarandet överhuvudtaget ska vara möjligt krävs det att ekosystemtjänster kan synliggöras och identifieras på ett korrekt vis. På grund av detta är syftet med uppsatsen att undersöka och jämföra två olika analysmetoder som används för att identifiera ekosystemtjänster. Anledningen till att denna undersökning genomförs är för att ta reda på om valet av analysmetod har någon signifikant påverkan på resultatet, det vill säga om samma plats kan få varierande värden beroende på vilken analysmetod som nyttjas. Analysmetoderna som valdes för jämförelsen är Boverkets ESTER 2.0, samt Ekologigruppens EKOguide. För att kunna jämföra dessa analysverktyg applicerades de på Siegbahnsparken i centrala Uppsala, där ekosystemtjänster haft en nyckelroll i utformningen. Det kunde konstateras att båda analysverktygen har fördelar och nackdelar, samt styrkor och svagheter. Det fastställdes även att samma plats kan få varierande värden beroende på vilken analysmetod som används. Utifrån detta kunde ett flertal slutsatser dras, bland annat att det är problematiskt att analysverktygen inte producerade likvärdiga resultat eftersom detta är en förutsättning för att ekosystemtjänster ska kunna bevaras. De skilda resultaten kan även få konsekvenser för städers förmåga att uppnå FN:s globala mål på lång sikt.

The current urban planning ideal causes cities to become increasingly dense and urban green spaces to be lost at an accelerating rate. Therefore, the densification contributes to the degradation or total elimination of vital ecosystem services, which in turn results in a number of negative consequences on a societal level. The extensive reduction of ecosystem services affects, for example, general public health, biological diversity, and cities ability to manage harmful natural phenomena. Due to this, it is more important than ever before that the awareness of ecosystem services increases, and that their conservation is prioritized. In order for the conservation to be possible, it is required that ecosystem services can be made visible and identified correctly. Because of this, the purpose of this paper is to examine and compare two different analysis methods used to identify ecosystem services. The reason why this subject is being examined is to determine whether the choice of analysis method has any significant influence on the result, as in, if the same location can get varying values depending on which analysis method is used. The analysis methods chosen for this comparison are Boverket’s ESTER 2.0 and Ekologigruppen’s EKOguide. In order for the comparison to be possible, the analysis methods were applied to the Siegbahns-park in central Uppsala, where ecosystem services played a key role in the design. It could be established that both analysis methods have advantages and disadvantages, as well as strengths and weaknesses. It was also determined that the same location can get varying values depending on which analysis method is used. Based on this, a number of conclusions could be drawn, including that it is problematic that the analysis methods did not produce equivalent results, since this essential for ecosystem services to be preserved. The different results can also have consequences for cities’ ability to achieve the UN:s global goals in the long term.