Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag är stroke den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i Sverige (Socialstyrelsen 2018). Samtidigt går forskningen om rehabiliteringen av människor i utomhusmiljöer framåt. Att kombinera sjukvården med den kunskapen undersöks i den här uppsatsen. Arbetet syftar till att ta fram gestaltningsriktlinjer för hur stråk kan utformas på ett sjukhusområde för strokepatienter.

De två första delarna av EBHDLA, Evidensbaserad hälsodesign för landskapsarkitektur (Gramkow et al. 2021) användes: evidensinsamling och programmering. Metodarbetet utfördes med hjälp av Lynch stadselement, intervju och åtta miljökvaliteterna (Grahn & Stigsdotter 2010). Arbetet är uppdelat i två steg där första delen, steg 1, teoretiskt undersöker hur en utformning skulle bidra till rehabiliteringen av strokepatienter samt framtagande av gestaltningsriktlinjer. I steg 2 implementeras dessa gestaltningsriktlinjer på ett befintligt sjukhusområde med hjälp av samma metoder som i steg 1.

Arbetet resulterade i 11 gestaltningsriktlinjer:

1. Skapa tydlig identitet på olika områden
2. Öka orienterbarheten på sjukhusområdet
3. Skapa rum för reflektion
4. Stöd och räcken
5. Skapa möjlighet till utforskande
6. Välplanerade sittplatser för både vila och träning
7. Gröna volymer
8. Stråktillägg för ökad motorisk förmåga
9. Komma närmare befintligt vatten
10. Föreslå platser för rehabiliteringsträdgård och/eller utegym
11. Skapa landmärken

Dessa punkter gick att implementera på Kungälvs sjukhus och redovisades i programplaner över områden i den västra delen av sjukhuset. Programplanen är ett resultat av de analysmetoden de åtta miljöerbjudandena och Lynch-stadselement. Dessa analysmetoder gav en överblick över de egenskaper och behov platsen har för att bidra till rehabiliteringen av strokepatienter. Där möjligheter fanns, förstärktes de med gestaltningsriktlinjerna och där behoven identifierades, kunde gestaltningsriktlinjerna bidra till ökat rehabiliterande värde.

Landskapsarkitekturens roll i rehabiliteringsarbetet av strokepatienter bör studeras vidare och tvärvetenskapliga studier skulle bidra till ytterligare analyser och medicinskt underbyggda evidens. Intervjuer med strokepatienter och personal hade också gett en bredare bild av vad som praktikerna anser fungera och gynna rehabiliteringen.

Today, stroke is the most common cause of disability in Sweden (Socialstyrelsen 2018). At the same time, research on the benefits of rehabilitation in outdoor environments is progressing. Combining healthcare with that knowledge is explored in this paper. This thesis aims to design guidelines for how paths can be designed in a hospital area.

The first two stages of EBHDLA, Evidence Based Health Design for Landscape Architecture (Gramkow et al. 2021) were used: evidence collection and programming. The methodological work was carried out using Lynch´s urban elements, interview and eight environmental qualities (Grahn & Stigsdotter 2010). The work is divided into two stages where the first part, stage 1, theoretically examines how a design would contribute to the rehabilitation of stroke patients. In stage 2, these program points are implemented in an existing hospital area using the same methods as in stage 1.

The study resulted in 11 design guidelines:

1. Create a clear identity in different areas
2. Increase orientation in the hospital area
3. Create space for reflection
4. Supportive elements and railings
5. Create opportunities for exploration
6. Well-planned seating for both rest and exercise
7. Green volumes
8. Walkway supplement for increased mobility
9. Getting closer to existing water
10. Suggest locations for a rehabilitation garden and/or an outdoor gym
11. Create landmarks

These criteria are implemented at Kungälvs hospital and are reported in program plans for areas in the western part of the hospital grounds. The analysis methods gave an overview of the characteristics and needs the place has to contribute to the rehabilitation of stroke patients. Where opportunities existed, they were reinforced with the design guidelines and where needs were identified, the design guidelines could contribute to increased rehabilitative value.

The role of landscape architecture in the rehabilitation work of stroke patients should be studied further and interdisciplinary studies would contribute to further analyses and with medically substantiated evidence. Interviews with stroke patients and staff had also given a broader picture of what the practitioners believe works and benefits the rehabilitation.