Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kriget i Ukraina har bidragit till stora utmaningar för dagens producenter i form av ökade produktionskostnader. Kostnader för insatsvaror, el och drivmedel har skjutit i höjden vilket har bidragit till att lantbrukare tvingats skära ner sin produktion eller i vissa fall lägga ner den helt (LRF 2022b). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ekologiska nötköttsproducenter har påverkats av ökade produktionskostnader med fokus på insats-och försäljningssidan. Uppsatsen syftar även till att undersöka deras strategier och erfarenheter av tidigare kriser. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Värmland samt till produktionsinriktningen ekologiska nötköttsproducenter. Studien är gjord utifrån kvalitativa intervjumetoder. Totalt har sex antal gårdar undersökts i studien.
Resultatet visar att den största faktorn som påverkar ekologiska nötköttsproducenter är drivmedelskostnaderna. Dieselberoendet är svårt att komma ifrån oavsett om produktionen är ekologisk eller konventionell. De framkommer att olika åtgärder redan har gjorts så som exempelvis GPS i traktorerna för att minska körsträckor och spara diesel. Det kan även ses ur ett hållbarhetsperspektiv då vi går mot ett mer fossilfritt samhälle. En lärdom som dras utifrån resultatet är svårigheten att hitta en balans i den ekologiska produktionen mellan att ha många djur, för lönsamhetens skull, samtidigt som de då behöver ha stora arealer foderproduktion, vilket kostar mycket diesel. Kostnaderna för plast är den andra faktorn som de ekologiska nötköttsproducenterna uppger har ökat mest efter dieseln vilket skiljer sig från vad konventionella producenter upplever (Eriksson 2018). Åtgärder som framkommer för att minska plastberoendet är exempelvis att anlägga plansilo, plantork alternativt använda mindre plast på balarna. Även detta kan ses ur ett hållbarhetsperspektiv då plastanvändningen anses behöva minska då den kan vara skadlig för miljön. Prisökningar på energi har motiverat flera av de ekologiska nötköttsproducenterna till att installera solceller. En egen produktion av el motiverar till fler eldrivna lösningar i verksamheterna, så som exempelvis eldrivna lastmaskiner och utfodringssystem. Lantbrukarna blir på så vis mindre sårbara till marknadssvängningar med en egen produktion av el. Även detta kan ses ur ett hållbarhetsperspektiv till att minska fossilberoendet. Ekologiska nötköttsproducenter kan ses som mindre sårbara än konventionella producenter i anseende till beroendet av växtskyddsmedel och konstgödsel vilket oftast produceras utanför Sverige. Samt att de i mindre grad köper in spannmål eller proteinfoder vilket ger ett skydd mot svängningar på den globala marknaden.
Majoriteten av de ekologiska nötköttsproducenterna säljer sitt kött i den konventionella produktionskedjan. Majoriteten av gårdarna använder sig även av alternativa försäljningskanaler. Det framkommer en oro över en minskad ekologisk försäljning och en ökad konkurrens mot andra länder. När livsmedelspriserna ökar kollar producenterna mer på pris än på exempelvis ursprung och märkning. Detta kan ses som ett resultat av globaliseringen och kan göra svenska ekologiska producenter sårbara. Alla gårdar i studien har diversifierat sina inkomstkällor mer på produktionsnivå än på försäljningsnivå. Det framkommer även i resultatet att priserna för ekologiskt och konventionellt ligger nära varandra vilket gör det mer lönsamt att diversifiera verksamheten på produktionsnivå jämfört med försäljningssidan.
I resultatet framkommer en oro kring Sveriges låga självförsörjningsgrad. De ekologiska nötköttsproducenterna upplever att krisberedskap behöver uppmärksammas mer på nationell nivå. De ekologiska nötköttsproducenterna lyfter även ansvarsfördelningen mellan regeringen, myndigheter och gårdar. Resultatet visar att det är en ojämn ansvarsfördelning och att det ligger för mycket ansvar på enskilda aktörer. Den rådande krisen gör att de ekologiska nötköttsproducenterna i studien fokuserar på att få ekonomin att gå ihop. För att behålla svenskt lantbruk krävs att regeringen går in och stöttar lantbrukare vid kris. Dels när konsumenter väljer bort svenskt ekologiskt kött samtidigt som produktionskostnaderna ökar. Resultatet visar vikten av att krisstöden håller en jämn fördelning och betalas ut i tid. Utan krisstöd riskerar producenter att minska ner produktionen eller sluta menar lantbrukarna i studien. Något som framkommer i resultatet är även att den ekologiska produktionen är mindre beroende av insatsvaror vilket på så vis minskar beroendet till den globala marknaden. Sett till den aspekten kan ekologisk produktion lämpa sig bättre i kris jämfört med konventionell produktion. I resultatet lyfter samtliga gårdar sina tidigare erfarenheter från torkan 2018. Lantbrukarna lyfter hur de under torkan fick ta lärdom av hur viktigt det är att ha en foderbuffert. Foderbufferten är därför en viktig del i gårdarnas krisberedskap. En form av krisberedskap är även att ha en flexibel och anpassningsbar produktion. Ur ett nationellt perspektiv framkommer vikten av variation på gårdar i både storlek och produktionsform.

The war in Ukraine has contributed to major challenges for today's producers in the form of increased production costs. Costs for farm inputs, electricity and fuel have skyrocketed, which has contributed to farmers being forced to cut back on their production or in some cases stop it altogether (LRF 2022b). The purpose of the essay is to investigate how organic beef producers have been affected by increased production costs with a focus on the farm inputs and sales side. It also aims to examine their strategies and experiences in the event of a crisis. The essay is geographically limited to Värmland and to the production focus organic beef producers. The study is based on qualitative interview methods. There was a total of six farms that participated in the study.
The result shows that the biggest factor affecting organic beef producers is fuel costs. The diesel addiction is hard to break, regardless of whether the production is organic or conventional. It appears that various measures have already been taken, such as GPS in the tractors to reduce mileage and save diesel. It can also be seen from a sustainability perspective as we move towards a more fossil-free society. A lesson learned from the results is the difficulty of finding a balance in organic production between having many animals, for the sake of profitability, while at the same time they need to have large areas of fodder production, which costs a lot of diesel. The costs of plastic is the second factor that organic beef producers have increased the most after diesel, which is different from what conventional producers experience (Eriksson 2018). Measures that are emerging to reduce plastic dependency are, for example, building flat silos, plant dryers or alternatively using less plastic on the bales. This can also be seen from a sustainability perspective as the use of plastic is considered to need to be reduced as it can be harmful to the environment. Energy price increases have motivated several of the organic beef producers to install solar cells. Own production of electricity motivates more electric solutions in the operations, such as other electric loading machines and feeding systems. Farmers thus become less vulnerable to market fluctuations with their own production of electricity. This too can be seen from a sustainability perspective to reduce dependence on fossil fuels. Organic beef producers can be seen as less vulnerable than conventional producers in terms of dependence on plant protection products and artificial fertilizers, which are usually produced outside of Sweden. And that they buy to a lesser extent in grain or protein feed, which provides protection against fluctuations in the global market.
Many of the farms in the study sell their meat in the conventional production chain. The farms also use alternative sales channels. There is concern about reduced organic sales and increased competition with other countries. When food prices increase, producers look more at price than at, for example, origin and labelling. This can be seen as a result of globalization and can make Swedish organic producers vulnerable. All farms in the study have diversified their sources of income more at the production level than at the sales level. It also appears in the results that the prices for organic and conventional are close to each other, which makes it more profitable to diversify the business at the production level compared to the sales side.
The result reveals a concern about Sweden's low degree of self-sufficiency. The organic beef producers feel that crisis preparedness needs more attention at the national level. The organic beef producers also raise the division of responsibility between the government, authorities and farms. The result shows that there is an uneven distribution of responsibility and that too much responsibility falls on individual actors. The current crisis means that the organic beef producers in the study focus on getting the economy together. In order to maintain Swedish agriculture, the government must step in and support farmers in times of crisis. Partly when consumers opt out of Swedish organic meat at the same time as production costs increase. The result shows the importance of the crisis support being evenly distributed and paid out on time. Without crisis support, producers risk reducing production or stopping, say the farmers in the study. Something that emerges from the results is that organic production is less dependent on inputs, which in this way reduces dependence on the global market. Seen from that aspect, organic production can be better suited in a crisis compared to conventional production. In the results, all farms highlight their previous experiences from the drought in 2018. The farmers highlight how they learned during the drought how important it is to have a fodder buffer. The feed buffer is therefore an important part of farms' crisis preparedness. A form of crisis preparedness is also to have a flexible and adaptable production. From a national perspective, the importance of variety on farms in both size and production form emerges.