Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Cyprinid fish like roach, bream and ide are natural resources in Sweden that were common and consumed in households up to the late 19th century. Due to societal changes during the industrialization cyprinids lost their domestic importance. Today we see an increasing demand for sustainable food sources. Cyprinid fishing has low carbon emissions and may possibly improve water quality in eutrophic waters and could be an interesting additional resource to the Swedish food supply chain. Cyprinid fish need to be managed in a sustainable way that will ensure long-term sustainability for the cyprinid stocks and complies with environmental goals and the Swedish Food Strategy goals of increasing domestic food production. In this thesis I have used catch reports and environmental data to estimate how much bream can be fished in the Swedish part of the Baltic Sea. I have participated in meetings with stakeholders in an ongoing project to increase cyprinid fishing in the Baltic Sea, conducted interviews with fishers active in the Bothnian bay and created self-completion questionnaire for employees at authorities working with cyprinid management. Through Thematic Analysis, Stakeholder Identification and with the use of the literature available I made a SWOT-analysis of the cyprinid fisheries in Sweden and discussed possible management scenarios for cyprinid fishing in Sweden. The results indicate that bream fishing in the Baltic Sea can increase to between 1894 - 13 637 tons. A possible way to manage cyprinid fisheries is to allow fishers to self-regulate or have fish-producing companies involved in management by having contracts with fishers. I also argue that viewing cyprinid fishing as a Complex Adaptive System (CAS) would allow better understanding of how to manage the resource. This paper implies that cyprinid fishing can increase in the Baltic Sea and that viewing cyprinid fishing as a Complex Adaptive System would supply managers with more tools and possibly make management more effective.

Karpfiskar som mört, braxen och id är naturresurser i Sverige som var vanliga och konsumerades i hushållen fram till slutet av 1800-talet. På grund av samhällsförändringar under industrialiseringen förlorade karpfiskarna sin inhemska betydelse. Idag ser vi en ökad efterfrågan på hållbara livsmedelskällor. Fiske av karpfiskar har låga koldioxidutsläpp och kan möjligen förbättra vattenkvaliteten i eutrofa vatten och skulle kunna vara en intressant ytterligare resurs i den svenska livsmedelskedjan. Karpfisket behöver förvaltas på ett hållbart sätt som säkerställer långsiktig hållbarhet för bestånden och som överensstämmer med miljömålen och den svenska livsmedelsstrategins mål att öka den inhemska livsmedelsproduktionen. I detta examensarbete har jag använt fångstrapporter och miljödata för att uppskatta hur mycket braxen som kan fiskas i den svenska delen av Östersjön. Jag har deltagit i möten med intressenter i ett pågående projekt för att öka karpfisket i Östersjön, genomfört intervjuer med fiskare som är verksamma i Bottenviken och skapat enkäter för anställda på myndigheter som arbetar med förvaltning av karpfisket. Genom tematisk analys, identifiering av intressenter och med hjälp av tillgänglig litteratur gjorde jag en SWOT-analys av karpfisket i Sverige och diskuterade möjliga förvaltningsscenarier för karpfisket i Sverige. Resultaten visar att fisket av braxen i Östersjön kan öka till mellan 1894 - 13 637 ton. Ett möjligt sätt att förvalta fisket av karpfiskar är att låta fiskarna självreglera eller att låta fiskproducerande företag delta i förvaltningen genom att ha kontrakt med fiskarna. Jag hävdar också att om man betraktar karpfisket som ett komplext adaptivt system kan man få en bättre förståelse för hur resursen ska förvaltas. Resultaten från undersökning innebär att fisket av braxen kan öka i Östersjön och att om man betraktar fisket av karpfiskar som ett komplext adaptivt system skulle förvaltarna få fler verktyg och eventuellt göra förvaltningen mer effektiv.