Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats undersöker implementeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP) i en svensk kontext. Syftet är att utröna vilka effekter EU-finansierade jordbruksstöd har på jordbruket och huruvida det skapas några motsättningar mellan svensk jordbrukspolicy och CAP. Svensk jordbrukspolicy visar genom statliga jordbruksstöd sina mål om att stärka inhemsk livsmedelsproduktion. På samma gång råder tydliga objektiv inom CAP med mål om att minska jordbrukets negativa klimatpåverkan. Uppsatsen har undersökt huruvida jordbruksstöd påverkar förutsättningarna att nå målen om en stärkt livsmedelsproduktion och ett minskat klimatavtryck. Insamlandet av empiri har gjorts genom deltagande observationer samt en litteraturstudie. De deltagande observationerna har genomförts tillsammans med tre rådgivare från Hushållningssällskapet Jämtland. Rådgivarnas erfarenhet av hur CAP påverkar jordbruket utgör en betydande del av uppsatsens empiri och analys. De deltagande observationerna har alla gjorts i Jämtland och rådgivarnas erfarenhet är baserade utifrån en jämtländsk kontext. Det teoretiska ramverk som används i denna uppsats berör förhållandet mellan policy och praktik samt begreppet blueprints. Analysen har genomförts med hjälp av Carol Bacchi´s WPR-approach. Uppsatsen påvisar att det EU-finansierade kompensationsstödet skapar negativa effekter i jordbruket då det möjliggör inlåsning av mark, underutnyttjande av odlingsmark samt ett ineffektivt resursutnyttjande som i sin tur leder till ett sämre foder och negativ klimatpåverkan. Det möjliggör också stödoptimering som i sin tur skapar ett ökat stödberoende bland lantbrukare. Resultatet visar också att det skapas motsättningar mellan svensk jordbrukspolicy och CAP. Ersättningarna för kompensationsstödet och det nationella stödet baseras på olika grunder, men båda möjliggör ett stödoptimerande vilket innebär en resursineffektiv mjölkproduktion. Det skapas också motsättningar i EU-finansierade projekt, dels då dessa är begränsade till att omfatta småskaligt jordbruk, dels att projektbudgeten inte är anpassad för en svensk kontext. Båda försvårar förutsättningarna för en stärkt inhemsk livsmedelsproduktion.

This essay examines the implementation of the EU's Common Agricultural Policy (CAP) in a Swedish context. The aim is to find out what effects EU-funded payments has on agriculture and whether there are any contradictions between Swedish agricultural policy and CAP. Swedish agricultural policy aim to strengthen domestic food production and at the same time there are clear objectives within CAP with goals of reducing agriculture's negative climate impact. The essay has investigated whether the CAP-payments affect the possibilities for reaching the goals of strengthened food production and at the same time a reduced climate footprint. The collecting of empirical evidence has been done through a participant observation and a literature study. The participant observations have been carried out together with three advisors from the Jämtland Advisory Association. The advisers' experience of how CAP affects agriculture makes a significant part of the essay's empirical work and analysis. The participant observations have all been made in Jämtland and the advisers' experience is based in a Jämtland context. The theoretical framework used in this essay concerns the relationship between policy and practice as well as the concept of blueprints. The analysis has been carried out using Carol Bacchi´s WPR approach. The analysis shows that the payments for areas of natural constraint creates negative effects in agriculture as it enables the locking up of land, underutilization of arable land and inefficient resource utilization. This in turn means low quality feed and, in the end, an increased negative climate impact. It also enables payment optimization, which in turn creates an increased dependency on financial support among farmers. The result also showed that contradictions are created between Swedish agricultural policy and CAP. The payments for areas of natural constraint and the national dairy support are based on different grounds, but both enable optimizing financial support. This in turn creates a resource-inefficient milk production. Contradictions are also created in EU-funded projects, partly because these are limited to small-scale agriculture, partly because the project budget is not adapted to a Swedish context. Both complicates the strengthening of domestic food production.