Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ungefär hälften av de gröna miljöerna i Sveriges städer utgörs av gräsmatta. Gräsmattans stora utbredning utgör ett hot mot biologisk mångfald och dessutom bidrar dess intensiva skötselbehov till en negativ klimatpåverkan.

Syftet med uppsatsen har varit att finna sätt att minska ytan gräsmatta vid städers parker och samtidigt främja biologisk mångfald. Detta med fokus på växtmaterial och pollinerande insekter.

Rålambshovsparken har valts som studieområde för att undersöka hur andelen bruksgräsmatta kan minskas och samtidigt främja biologisk mångfald utan att påverka, alternativt förbättra, parkens befintliga upplevelsevärden. Resultatet utgörs av ett gestaltningsförslag av bruksgräsmattorna i Rålambshovsparken och togs fram med hjälp av litteraturstudie, studie av referensprojekt, analys och inventeringar av platsen samt en parallellt pågående skissprocess.

Litteraturstudien och studie av referensprojektet visade att olika typer av ängsvegetation är ett bra alternativ att ersätta bruksgräsmattan med. Detta för att gynna biologisk mångfald och samtidigt bevara parkens öppna och ljusa känsla som bruksgräsmattan tidigare bidragit med. Blomningen kan bland annat gynna pollinerande insekter och bidrar dessutom med upplevelsevärden för besökarna. Vidare är det viktigt med en lång blomsäsong för att gynna pollinatörer och därmed har ängsvegetationen även kompletterats med tidigt- och senblommande lökar. Därutöver har det även fastställts att det krävs mer än växtmaterial för att gynna olika insekter, de behöver även olika typer av habitat som exempelvis ytor av sand och död ved, vilka är strukturer som använts i gestaltningsförslaget.

Att försöka finna sätt där biologisk mångfald gynnas utan att bekosta det befintliga upplevelsevärdet visade sig dock inte vara helt okomplicerat. Detta eftersom det sociala värdet som bruksgräsmattan bidrog med, bland annat gav förutsättning för bollspel och picknick, vilken ängsvegetation och sandytor inte är helt lämpade för. Därmed kan det påstås att den biologiska mångfalden delvis använts på bekostnad av det befintliga upplevelsevärdet. Av den anledningen har platsanalysen varit av yttersta vikt för att identifiera de ytor av bruksgräsmatta som ger minst påverkan på den sociala funktionen och som därmed kan anläggas med exempelvis ängsvegetation utan att påverka upplevelsevärdet för mycket.

Att inte bevara det befintliga sociala värdet kan vidare medföra att en förändring av parken blir svårare att försvara för invånare och beslutsfattare, speciellt i tider med ökad inflyttning till staden. Av den anledningen blir det av yttersta vikt att sprida information och pedagogik om varför vi behöver gynna biologisk mångfald. Att vi människor behöver påminnas om att prioritera fler arter än oss själva.

Roughly half of the green areas in Swedish cities are made up of lawns. The widespread use of lawns have a negative impact on biodiversity and causes a negative climate impact due to the intense continuous management.

The aim of this thesis is to find ways to reduce lawns in a city park and at the same time support biodiversity. Focus will be on planting materials and pollinating insects.
Rålambshovsparken in Stockholm has been chosen as a study area with the aim to investigate how the lawn area can be reduced and at the same time support biodiversity, with the same or improving existing social experience.

The result consists of a new design proposal of the current conventional lawn in Rålambshovsparken. To reach the result, I have used a literature study, studying reference projects, and a spatial analysis of the park. I have also been sketching in parallel with the already mentioned methods.

The literature study and the study of the reference projects showed that meadows can be used as an alternative to replace the conventional lawn. This due to the fact that meadows support a wider biodiversity than lawns and at the same time maintain the open and light experience that the lawn currently provides. The flowers in the meadows can support pollinating insects and at the same time promote the social experience for the visitors. It is however, important to ensure that the chosen flowers can contribute with a long blooming period to support the pollinating insects. For this reason, the meadow has been supplemented with early and late blooming bulbs. It has also been determined that it takes more than planting material to favor different insects, they need different kinds of habitat structures, for example areas of sand and dead wood is required, which are implemented in the design proposal.

Finding ways to improve the biodiversity without impacting the former social experience was harder than expected. For example, meadows and structures of sand are not optimal for playing ball or having a picknick on, compared to conventional lawns. Consequently, one can say that the support of biodiversity, has been at the cost of less social value. For that reason,
the spatial analysis has been valuable for the project in order to identify structures of the lawn that could be replaced with meadows, having the least impact of the existing social value.

The decision to not keep all of the space with conventional lawn, can be hard to justify for residents and decision-makers if it will be “funded” with less social value, especially in times of urbanization where more people share the existing green areas. For that reason, it is important to inform the public, why we should conserve and support biodiversity in the cities. We need to remind ourselves to prioritize other species than ourselves.