Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 avverkades drygt 4 000 ha skog i området, varav fröträd friställdes på ca 150 ha. Tre år efter branden väcktes intresset för en inventering av dessa fröträd för att se var fröträd lämnats och vilken mängd de utgjorde avseende antal, volym och medelstam. Inventeringen ämnade även undersöka hur stor andel fröträd som överlevt åren efter branden, samt om något samband mellan överlevnaden och träddiametern kunde utläsas. Detta skulle sedermera utgöra en del av underlaget vid AB Karl Hedins planering av kommande åtgärder inom brandområdet, samt vara till nytta för vidare studier av olika föryngringsmetoder efter en skogsbrand.

Vid fältinventeringen räknades totala antalet levande och döda fröträd i varje avdelning. Diametern mättes på de träd som passerades vid ett på förhand utplacerat stråk. Antalet fröträd vid fältinventeringen 2017 jämfördes med antalet fröträd utifrån en kartbild från sommaren 2015 för att få fram andelen vindfällda träd från friställandet fram till inventeringen.

Fröträdsställningarna varierade stort avseende stamantal, medelstam och volym. I genomsnitt friställdes 29 fröträd/ha på de totalt 150 hektar där fröträd lämnades. Av dessa hade drygt hälften överlevt till sommaren 2017, 28 procent hade blåst omkull och 19 procent hade dött. Totala volymen fröträd beräknades till 1 600 m³fub frisk tall samt 600 m³fub död tall. Inget samband kunde utläsas mellan träddiametern och överlevnadsandelen i detta fall.

Några slutsatser ur studien är att fröträdsställningarna överlag var förhållandevis glest ställda. Det kvarstår dock att undersöka föryngringens beskaffenhet i områdena.

Det är svårt att säga något generellt om trädens överlevnadschans efter en skogsbrand då det är en mängd faktorer som påverkar trädens chans till överlevnad. Tidigare studier har bland annat visat på att trädens diameter har en betydelse för den direkta överlevnadschansen. Det kunde dock inte påvisas i denna studie, vilket kan bero på att undersökningen endast berörde fröträd som till en början bedömdes ha överlevt branden och som friställts vid avverkningen.

Om en fröträdsställning ska lämnas vid avverkning efter en brand bör man räkna med att det finns en förhöjd risk för avgångar bland fröträden då de kan ha nedsatt vitalitet, även om de till en början ser ut att ha överlevt branden. Hur stor risk är dock svårt att säga då så många olika faktorer påverkar trädets vitalitet.

In the summer of 2014 Sweden suffered from a major forest fire in the county of Västmanland, in which 14 000 hectares of forest were burned. Within one year after the fire, about 4 000 hectares of the forest were clear cut. Seed trees were left on 150 hectares of the harvested area.
In 2017 the interest for the seed trees started to grow. The company AB Karl Hedin, one of the affected forest owners, wanted to get an overview of where and how many seed trees that were left and still alive, and which volume that corresponded. That is the background to this study, but the study also intends to investigate the average tree volume and whether there is any correlation between the survival and the tree diameter among the seed trees.

This intends to be of use in the planning for upcoming actions in the scorched area. Furthermore, can the results of this study be used for further studies of the progress in the area or in an evaluation of the reforestation methods? All the areas where seed trees were left were divided into different sections depending on the biotope and landowner etc. During the inventory in 2017 all the trees in each section were counted and divided into four different categories depending on tree species and if they were alive or not. The average tree diameter and height was measured systematically into the same categories. The total amount of seed trees from the inventory in 2017, was compared with the total amount of seed trees that could be counted from a map with a flight picture over the area from the summer of 2015. In that way a fifth category could be used to include the seed trees that had blown over between 2015 and 2017.

The sections differed a lot concerning the number of seed trees and the average tree volume, but in general on these 150 hectares, about 29 trees per hectare were left after the harvesting. Just over 50 percent were still alive in 2017, about 28 percent had blown over and 19 percent were dead. The total standing volume was estimated to 1600 m³fub living pine, and 600 m³fub dead pine.
Some conclusions from the study are that seed trees were left quite sparse after the harvesting and that they to a substantial part did not survive the first two years after the harvesting, even though about half of the seed trees survived. A conclusion about the reforestation method’s profitability after a forest fire cannot be done only from this study while the plant growth in the area also must be investigated. It had also required a calculation on the costs of leaving seed trees compared to the costs and profits of other reforestation methods.

There are several factors that affect a tree’s chances to survive a fire, depending on both the characteristics of the tree, forest and the fire. In several studies has the tree’s diameter showed to be an important factor. That correlation could not be showed in this study among the seed trees. One explanation could be that this study only looked at the mortality between the second and third year after the fire, among trees that by the time of harvesting had survived and been assessed as suitable seed trees.

Fire can affect a tree in many ways, both on the roots, in the bark and in the green parts. This can lead to a decreased vitality, even if the tree survives and look vital in the beginning. The decreased vitality on the seed trees should be considered before choosing the reforestation method after a fire. The extent of the decreased vitality has to be estimated for each case depending on many factors and cannot be completely referred to the results of this study.