Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Människors möjlighet att hantera och dela med sig av sitt eget utsäde eroderas av politiska och teknologiska processer. Trots framväxten av formella utsädessystem och lagstiftning som i stor utsträckning hindrar handel och odling av kulturspannmål så fortsätter spannmålsodlare att odla och organisera sig i ett informellt utsädessystem kring kulturspannmål.
Uppsatsen tar utgångspunkt i Sverige i det informella utsädeshanteringssystemet kring kulturspannmål och undersöker hur utsädeshanteringen av kulturspannmål går till och organiseras i relation till det informella och formella utsädeshanteringssystemet. Genom kvalitativa intervjuer undersöker uppsatsen hur kulturspannmålsodlare får tillgång till utsäde av kulturspannmål samt vilka normer och regelverk som omger tillgång till utsäde av kulturspannmål.
Resultatet visar att tillgång till utsäde av kulturspannmål regleras genom medlemskap i föreningen Allkorn, via relationer och genom lokala utsädesförmedlingsinitiativ samt via SLU och NordGen.
Relationer inom Allkorn, normer om att odla ekologiskt enligt principer som går utöver de formella regelverken för ekologiskt jordbruk och kunskap om kulturspannmålsodling har växt fram och reglerar vem som får tillgång till utsäde av kulturspannmål.
Utsäde som ska förmedlas för yrkesmässiga syften ska registreras på den nationella sortlistan och utsädet ska certifieras av Jordbruksverket. Resultatet visar att förmedlingen av kulturspannmål organiseras i icke-yrkesmässiga syften inom föreningen Allkorn. Kulturspannmålsodlarna undgår därmed föreskrifternas förelägganden om sortregistrering och utsädescertifiering som till stor del inte är anpassade för kulturspannmåls heterogena karaktärer och det informella utsädeshanteringssystemets praktiker. Jordbruksverkets föreskrifter kring utsäde ger idag svaga incitament att förmedla utsäde av kulturspannmål i det formella utsädeshanteringssystemet.
Uppsatsens resultat bidrar till förståelsen för hur kulturspannmål förvaltas och används i ekologiska jordbruk. Uppsatsen bidrar också till förståelsen om hur informella och formella utsädessystem påverkar förvaltningen av kulturspannmål.

People's ability to manage and share their own seeds is eroded by political and technological processes. Despite the emergence of formal seed systems and legislation that to a large extent hinders the trade and cultivation of landraces, farmers continue to grow and organize themselves in an informal seed system around landraces.
The thesis departs in Sweden in the informal seed management system of landraces and examines how the seed management of landraces is done and organized in relation to the informal and formal seed system. Through qualitative interviews, the thesis examines how landrace growers gain access to seeds of landraces and what norms and regulations surround access to seeds of landraces.
Access to landrace seeds is regulated through membership in the association Allkorn, through relations and through local seed supplying initiatives, as well as through SLU and NordGen.
Relationships within Allkorn, norms about cultivation according organic principles that go beyond the formal regulations for organic farming and knowledge of landrace cultivation have emerged and govern who access seeds of landraces.
Seeds that are to be distributed for professional purposes requires registration in the national catalogue of varieties and seed certification by the Swedish Board of Agriculture. The result show that the distribution of landrace seeds is organized in non-professional purposes within the association Allkorn.
Landrace growers thus avoid the regulations' injunctions on variety registration and seed certification, which are ill adapted to the heterogeneous characteristics of landrace cereals and the practices in the informal seed management system. The Swedish Board of Agriculture’s regulations on seed today provide weak incentives to distribute seed of landraces in the formal seed management system.
The thesis’ results contribute to the understanding of how landraces are managed and used in ecological farming. The thesis also contribute to the understanding of how informal and formal seed systems affects landrace management.