Sigvardsson, Linnéa and Lind Mayer, Molly, 2022. Stadens biologiska mångfald : ett urbant grönområdes ekosystempåverkan ur ett livscykelperspektiv. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Energy and Technology
|
PDF
1MB |
Abstract
Gröna stadsområden utgör en ekonomisk och social samlingspunkt. Fragmentering av grönområden är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Nästan 60% av alla grönområden i Sverige består av klippta gräsmattor som inte kan nyttjas av många arter. Hur ett grönområde planeras och underhålls kan avgöra hur stor påverkan blir på miljön och biodiversiteten. Livscykelanalyser är det bästa verktyget som finns för att beräkna ekosystempåverkan idag. Problemet är att det inte går att inkludera alla fem drivande faktorerna till förluster av biologisk mångfald. Genom att öka kunskapen om hur biologisk mångfald kan integreras i planeringen av ett grönområde blir det möjligt att göra smartare beslut som samtidigt bidrar till att snabbare uppfylla de globala hållbarhetsmålen.
Den här studien fokuserar på ekosystempåverkan från underhåll och etablering av ett grönområde på 4200 m2. I denna studie bildas och jämförs två scenarier på samma grönområde. Ett nutida scenario med övervägande klippt gräs och ett andra scenario med lika delar gräs, äng, buskar, träd och växter. Studiens omfattning avser livscykeln för ett urbant grönområde under 50 år. Målet med studien är att skapa ett underlag för urbana grönområden och avgöra vad som bidrar till ekosystempåverkan från etablering och underhåll.
Genom att göra förändringar enligt det andra scenariot går det att minska ekosystempåverkan från grönområdet med 66%. Miljöpåverkanskategorier som har störst påverkan på ekosystemet är global uppvärmning, markanvändning, försurning och vattenkonsumtion. Studien visar att processer som framför allt bidrar till ekosystempåverkan är bevattning, gödsel och jord. Samtidigt belyser resultatet de svårigheter som finns med att inkludera den biologiska mångfalden inom livscykelanalyser i sin helhet. På så sätt visas vikten av att vidareutveckla metoden för att få en bild av hela processkedjans påverkan på biodiversiteten. Med resultaten, och stöd från andra studier om vad som gynnar biodiversiteten på plats, kommer denna studie fram till att gräsmattor bör bytas ut mot mer träd, buskar, äng och växter i den mån det går.
Urban Green areas are vital economic and social gathering points. Fragmentation of green areas is one of the biggest threats to biodiversity. Almost 60% of all green areas in Sweden consist of mowed lawns that cannot be inhabited by many species. How a green area is introduced and maintained can determine how large of an impact it will have on the environment and biodiversity. A life cycle assessment is the best tool available for measuring ecosystem impacts today. However, the problem is that it is not possible to include all five driving factors for biodiversity loss. Increased understanding of how biodiversity can be included in green area planning will make it easier to make more informed decisions that will help the world achieve its sustainability goals.
This study focuses on the ecosystem impact from maintenance and establishment of an urban green area at 4200 m2. Two scenarios from the same area are formed and compared, a contemporary scenario with predominantly cut grass and a second scenario with equal parts grass, meadow, shrubs, trees, and plants. The scope of the study refers to the life cycle of an urban green area under 50 years. The aim of the study is to create a basis for urban green areas and determine what contributes to the ecosystem impact from establishment and maintenance.
When making changes according to the second scenario it is possible to reduce the ecosystem impacts of a green area by 66%. Environmental impact categories that have the greatest effect on the ecosystem are global warming potential, land use, acidification, and water consumption. The study shows that processes that primarily contribute to ecosystem impact are irrigation, fertilizer, and soil. At the same time, the results highlighted the difficulties that exist when including biodiversity in a life cycle assessment. It shows the importance of further developing methods in order to get an understanding of the entire process chain’s impact on biodiversity. From the results and support of other studies on what benefits biodiversity conclusions can be made that lawns should be replaced with more trees, shrubs, meadows, and plants where possible.
Main title: | Stadens biologiska mångfald |
---|---|
Subtitle: | ett urbant grönområdes ekosystempåverkan ur ett livscykelperspektiv |
Authors: | Sigvardsson, Linnéa and Lind Mayer, Molly |
Supervisor: | Bartek, Louise |
Examiner: | Eriksson, Mattias |
Series: | Examensarbete / Institutionen för energi och teknik, SLU |
Volume/Sequential designation: | 2022:09 |
Year of Publication: | 2022 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | NK001 Biology and Environmental Science - Bachelor's Programme, 180.0hp |
Supervising department: | (NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology |
Keywords: | Livscykelanalys (LCA), biologisk mångfald, grönområde, urbana grönområden |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18098 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18098 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Plant ecology Animal ecology Nature conservation and land resources |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 09 Aug 2022 11:15 |
Metadata Last Modified: | 10 Aug 2022 01:02 |
Repository Staff Only: item control page