Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Behov av flexibilitet i virkesförsörjningen uppstår eftersom det är en dynamisk verksamhet. Störningar i tillverkningsprocessen kan ge förändring i efterfrågan, störningar i transporter kan ge förändrade behov från olika transportslag och störningar i anskaffning av virke ger nya flöden. Olika säsonger ger olika förutsättningar för bil- respektive järnvägstransporter av virke. Multimodala transporter ger konkurrensfördelar såsom en stabil transportkapacitet och en ökad buffertkapacitet. Denna studie undersöker hur virkestransporter på järnväg kan planeras flexibelt mot säsongsmönster för inkörning av virke till terminaler och för att minimera avvikelser i tågflödena. Syftet med studien var att identifiera möjligheter till flexibilitet i virkestransporter på järnväg samt analysera hur kostnaderna påverkades av flexibilitet.
Data inhämtades genom en fallstudie av SCA:s virkestransporter till och från Tövasystemets terminaler. Scenarier testades i optimeringsprogrammet Woodflow och utformades med kvantitativa data från transporterna och kvalitativt data från intervjuer med SCA och järnvägsoperatören. Resultatet i studien visade att det fanns möjligheter till både kortsiktig och långsiktig flexibilitet i virkestransporter på järnväg. Den långsiktiga flexibiliteten innebär förmågan att anpassa järnvägstransporterna utifrån förutsägbara variationer och osäkerheter. Den kortsiktiga flexibiliteten innebär förmågan att ändra lastningsterminal eller mottagare vid förändringar. År 2019–2020 hanterade Tövasystemet en långsiktig flexibilitet på 43% och en kortsiktig flexibilitet upp till 8%. I scenarioanalyserna reducerades sannolikheten med 8,5% att ett inställt tåg var till följd av lokproblem till en minskning av transportkostnaderna med 0,5%. Större systemlösningar för virkestransporter medför en strukturell flexibilitet att kunna anpassa tågplaneringen till säsongsvariationer i olika geografier, möta varierade volymbehov från tåg och minska risker för inställda tåg.

The need for flexibility in wood supply is driven by the dynamic nature of the operating environment. Disturbances in markets or milling processes can lead to changes in demand while supply system disruptions can lead to changing needs for the different modes of transport. Disturbances in procurement could lead to new wood flows. Seasonal variation drives varying presumptions for road versus rail transport. In this context, multimodal transport systems provide competitive advantages such as stable transport capacity and an increased buffer capacity. This study examines how rail transport of roundwood can be planned more flexibly with respect to seasonal variation and rail system disruptions. The purpose of the study was to identify possibilities for flexibility in roundwood transport by rail and to analyze how costs were affected by an increased need for flexibility. In a case study of SCA rail transport, interviews with key functions were used to develop scenarios for testing in the WoodFlow optimization software.
The study demonstrated the degree of short-term and long-term flexibility available in a large multimodal wood supply system. Long-term flexibility refers to the ability to adapt rail transport based on predictable variations and uncertainties. Short-term flexibility refers to the ability to change the loading terminal or mill destination in case of changes. In 2019–2020, the SCA Tövasystem handled a long-term flexibility of 43% and a short-term flexibility of up to 8%. In the scenario analyzes, the probability for canceled rail deliveries (due to locomotive problems) was reduced by 8.5 % with no extra system costs (- 0.5%). Larger system solutions for rail transportation provide the structural flexibility necessary to meet both varying seasonal variations in different geographies, varying need for rail capacity and reduced risks for canceled rail deliveries.