Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Med den förtätning som många städer genomgår idag har möjligheterna för människor att komma i kontakt med naturen minskat. Barn och unga är en av de åldersgrupper som har förlorat mest daglig kontakt med natur. Samtidigt är det under barndomen extra viktig att vistas i gröna miljöer för att utveckla en positiv attityd till bevarandet av olika ekosystem och biologisk mångfald, även i vuxen ålder (Harvey 1990). Det är mycket som talar för att det finns ett behov av urbana skogar i svenska likväl som i internationella städer. I en förtätad stad skulle mikroskogar kunna vara en lösning för att säkerställa flera behov på en liten yta. Syftet med den här studien var därför att gestalta en prototyp för en mikroskog som både tar hänsyn till ekologiska värden i form av habitatfläckar samt sociala värden, som besöksmål för förskolor. I studien användes gestaltning som metod. Gestaltningen bestod av tre skeden: 1) Ett analysskede i vilket en kombination av litteratur och intervjuer användes för att bilda en kunskapsbas; 2) Ett syntesskede, i vilket gestaltningskriterier formuleras utifrån teoribakgrund och enkäter och idéer genererades utifrån en iterativ process; 3) Ett utvärderingsskede, i vilket idéer kring mikroskogar utvärderades. Utvärderingen skedde kontinuerligt, både i diskussionen och under idégenereringen. Studien resulterade i en prototyp för en multifunktionell mikroskog. Prototypen kan ses som en vidareutveckling av Miyawakimetoden med tillägget att skogen anpassats för förskolor. Förslaget består av en mikroskog uppdelad i tre mindre delar: en Miyawakiskog, en lekskog samt en plats för barngrupper att samlas vid. I förslaget presenteras även principer för hur skogen bör gestaltas. Gestaltningen har potential att generera inspiration för landskapsarkitekter som vill vidareutveckla idén om mikroskogar samt för landskapsarkitekter eller beslutsfattare som ämnar öka mängden urban skog i delar av städer som idag har mycket litet skog. Ämnet behöver dock studeras vidare för att inge en bild av mikroskogars fulla potential samt alternativa platser på vilka mikroskogar kan användas. Forskning saknas om Miyawakimetoden går att användas för att återskapa det fulla naturvärdet av kulturpåverkad skog eller gammal skog. Inför vidare studier föreslår jag även att man undersöker i vilka andra miljöer mikroskogar skulle kunna tillföra värden.

In today's society, the decrease in daily contact with nature is a rising problem (Di Giulio et al. 2009). Urban forests are at risk of becoming a scarce resource, followed by an increase in pressure on the few remaining urban forests (Haaland & Konijnendijk van den Bosch. 2015). The fragmentation of urban forests has a strong negative effect on all organisms, including humans, since urban forests are important as green corridors, which serve as habitats for animals and a place for recovery and recreation for humans (Di Giulio et al. 2009). Amongst different age-groups, children are one of those in which daily contact has decreased the most (Soga & Gaston. 2016). In 2015, Uppsala municipality carried out a report which indicates an interest in reintroducing nature in parts of Uppsala, where there is a lack of urban forests. I believe that landscape architects play an important role in combining knowledge from different fields and finding creative solutions to the land-use issues that cities are facing. In a densely populated city, pocket forests could be a solution to ensure multiple needs in a small area. The purpose of this study was therefore to design a pocket forest that considers both ecological values in the form of stepping stones and social values, as visiting spots for preschools.

In the study, design was used as the main method. The design consisted of three stages; 1) the analysis stage in which a combination of literature and interviews was used to form a knowledge base; 2) the synthesis stage, in which design criterias were formulated based on the theoretical background and survey. During the synthesis, ideas were also generated through an iterative process; 3) The third and final stage was the evaluation stage, in which ideas about micro-forests were evaluated. The evaluation took place mainly in the discussion but also continuously during the idea generation.

The study resulted in a prototype for a multifunctional pocket forest. The design can be seen as a development of the Miyawaki method with the addition of adaptation for preschools. The result also includes plant selection for a Miyawaki forest applicable in Uppsala. The prototype has the potential of generating inspiration for planners, land-owners and decision-makers who want to increase the amount of urban forest in parts of cities that today have very little forest. However, the subject needs to be studied further in order to provide a better picture of the full potential of pocket forests and alternative places where they can be used. Furthermore, there is no research on whether the Miyawaki method can be used to recreate the full natural value of culturally influenced forest or old forest. The study also discussed whether the Miyawaki method is appropriate for the climate change that the world is facing.