Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Wheat is the main food source in the world. A secured production has however been threatened by environmental changes in combination with the need of producing more food for a growing population. As a result, there has been an increasing interest in finding new crop varieties susceptible to abiotic stress. A growing concern has also been seen among consumers regarding sustainability, local markets and health which has led to an increased interest in heritage cereals due to their claimed health benefits, nutritiousness and better resistance against abiotic stress. Though, these claims lack a proper foundation and more research is needed before any statements can be claimed. The present study aimed to analyze the dietary fiber content and composition of heritage wheat and investigate if potentially differences may be a result of wheat population (genetic background), cultivation location or treatment. Three heritage wheat populations (Dala Lantvete, Ölandsvete and Källunda) and one modern variety (Dacke) were cultivated at two locations in Sweden, within two blocks and with two treatments (with or without fertilizer) in each block. The samples were evaluated regarding dietary fiber content and composition, including arabinoxylan and fructan, which are the two most abundant dietary fibers in wheat. Principal component analysis (PCA) was used for multivariate analysis of the data set, followed with two-way analysis of variance (ANOVA) to find possible differences between samples.
In the PCA the wheat populations were separated in different clusters along PC 2, and fructan was the variable that contributed mostly to this separation. The ANOVA showed that the total dietary content, as well as arabinoxylan content, was mostly influenced by wheat population. Slightly lower contents were found in the heritage wheat populations than in the modern Dacke, with the lowest content in Ölandsvete. Fructan content can both be influenced by genetic background, and be an indication of a stressed plant and was found in the highest content in the modern variety Dacke. However, the differences between the samples were rather small and more research is needed before any general conclusion can be drawn.

Vete anses globalt vara den viktigaste energikällan inom konsumtion. En ökande befolkning i kombination med klimatförändringar hotar dock en säker livsmedelsförsörjning. Detta har tillsammans med ett ökat intresse från befolkningen resulterat i ett ökat engagemang för att hitta nya mer tåliga spannmålssorter. Som följd har ett ökat intresse för äldre odlade kulturspannmålen ökat eftersom de påstås ge mer välsmakande produkter, ha högre nutritionellt värde och ha en bättre motståndskraft mot extremväder Det krävs dock mer forskning inom ämnet eftersom det finns få studier som styrker dessa påståenden. Syftet med denna studie var att undersöka kostfiberhalten och dess sammansättning i olika kulturspannmål av vete för att sedan ta reda på om det finns några skillnader mellan sorter, odlingsplats och behandling (med eller utan kvävegödsling). Tre olika populationer av kulturvetespannmål (Dala Lantvete, Ölandsvete and Källunda) och en modern vetesort (Dacke) odlades på två olika platser i Sverige, uppdelat i två olika block med två olika behandlingar (med eller utan tillsatt kvävegödsling) inom vartdera block. Vete populationerna analyserades på kostfiberhalt och sammansättning, inklusive arabinoxylan samt fruktaner, vilka är de vanligaste förekommande kostfibrerna i vete. Proverna utvärderades med multivariat principalkomponentanalys (PCA) följt av tvåvägs variansanalys (ANOVA).
I PCAn delade de olika vetepopulationerna upp sig i olika grupper, och det var fruktanhalten som bidrog mest till denna uppdelning. ANOVAn påvisade att den totala kostfiberhalten, och även arabinoxylanhalten, påverkades mest av sort med lite lägre halter i kulturpopulationerna än i den moderna sorten Dacke, med allra lägst halt i Ölandsvete. Fruktanhalten påverkades både genetiskt och av yttre stress och återfanns i högst halter i den moderna sorten Dacke. Dock, bör det tilläggas att det endast var små skillnader mellan de olika veteproverna i denna studie. Därmed behövs mer forskning för att kunna bekräfta observerade resultat och dra några generella slutsatser.