Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med studien var att undersöka hur fysisk utomhusmiljö påverkar upplevelsen av trygghet i ett särskilt utsatt område av miljonprogramkaraktär, samt att diskutera hur planering och gestaltning av dessa miljöer kan bidra till ökad trygghet. Fokus låg på området Valsätra och Gottsunda i Uppsala där specifika områden pekats ut som särskilt otrygga. Studiens data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tre personer med olika relation till området, varav två av dem genomfördes som go-alongs där intervjun sker under en promenad i den miljö som samtalet berör. Under analysen identifierades sex teman som kunde kopplas till upplevd otrygghet; socioekonomiska faktorer, områdets rykte, nedskräpning och underhåll, offentlig plats som samlingspunkt, flöden och naturlig övervakning samt avsaknad av dagsljus. En vidare analys och diskussion av resultatet pekar på att framför allt flöden och naturlig övervakning samt underhåll och skötsel är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid framtida planering och förändring av dessa miljöer i syfte att motverka otrygghet. Det är däremot tydligt att den fysiska miljön inte ensam har betydelse för upplevelsen av otrygghet, då grunden till otrygghet ligger djupt rotad i en komplex samhällsstruktur.

The aim of this study was to examine in what ways outdoor environment affects perceived personal safety in an especially vulnerable area with characteristics from the Swedish Million Programme. It also aimed to discuss how perceived personal safety can be increased through planning and design of these environments. Focus was laid on Valsätra and Gottsunda in Uppsala, where specific areas have been pointed out as particularly unsafe. The study data were collected through semi-structured interviews with three people who has different relations to the city area. Two of the interviews were conducted as go-alongs, taking place during a walk through the addressed environments. The analysis identified six themes that could be linked to perceived personal safety; socio-economic factors, the area's reputation, littering and maintenance, public space as a meeting point, flows and natural observing, and absence of daylight. A further analysis and discussion of the results indicates that, most importantly, flows and natural monitoring as well as maintenance and caretaking are important factors to consider in future planning and change of these environments to counteract deficient personal safety. On the other hand, the physical environment is not the only factor with importance for deficient personal safety, as the problem is deeply rooted in a complex social structure.