Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Definitionen av restaurering är att det syftar till en direkt positiv påverkan på ekosystemen efter att en åtgärd har genomförts. Restaurering används som svar på antropogen miljöpåverkan på ekosystem genom restaureringsprogram, restaureringsprojekt och restaureringsåtgärder. Åtgärder i Vatten (ÅiV) är en svensk databas där restaureringsåtgärder och information om åtgärderna kan rapporteras. Dessa rapporter har granskats för att se hur informationen kan användas för att förbättra restaureringsarbetet i framtiden.
Detta arbete inriktar sig till tjänstemän, beslutsfattare, forskare och andra intressenter. Arbetet handlar om restaureringsåtgärder och vilka som utförs mest och minst. Uppföljningar och funktionsbedömningar studeras av två olika kategorier av åtgärder från databasen Åtgärder i vatten (ÅiV) – jag fokuserade på vilka av huvudkategorierna av åtgärder som används i ÅiV som kan betraktas som ”restaurering”. Jag tittade sedan mer i detalj på vilka kombinationer av specifika åtgärder som tenderar att förekomma tillsammans i "restaureringsprojekt". Slutligen adresserade jag vikten av uppföljningar och omfattningen av funktionell och ekologisk bedömning av restaureringsresultaten, och hur sådan rapportering är uppbyggd med avseende på restaureringskategorier och -projekt i databasen.
Struktureringen och organisationen av huvudåtgärdstyper, åtgärdstyper, uppföljning och funktionsbedömning görs för att få en bild av hur restaureringsarbetet ser ut i Sverige och för att undersöka om databasen är tillräckligt hanterbar samt innehåller tillräckligt med information för att bidra till utveckling och standardisering av restaureringsåtgärder, restaureringsprojekt och restaureringsprogram.
Genom utdrag ur databasen ÅiV har huvudåtgärdstyper strukturerats med hänsyn till Sveriges fem vattendistrikt och deras respektive huvudavrinningsområde (HARO). Åtgärder har därefter organiserats med avseende på deras fördelning under huvudåtgärdskategorin för att spegla hur restaureringsarbetet ser ut i Sverige. Uppföljningar har studerats per vattendistrikt och uppföljningsbedömningar har strukturerats och organiserats med hänsyn till restaureringsåtgärdskategorin och åtgärdsprojekten.
Resultaten visade att de flesta av huvudåtgärdstyperna är biotopförstärkning, fiskvägar och fiskutsättningar, medan registreringar av hydrologisk restaurering och andra fysiska åtgärder är mycket få. De vanligaste typerna av åtgärderna som rapporterats är relaterade till de tre vanligaste huvudkategorierna av åtgärder. Någon form av uppföljning har rapporterats i de flesta fall. Funktionsbedömningen var missvisande då resultatet av rapporter var positiv men egentligen fattas det funktionsbedömningar på majoriteten av åtgärdstyperna. En osäkerhet kring funktionsbedömningarna är också vad som har bedömts. Antingen är det den teknologiska- eller ekologiska funktionen, eller båda.
Slutsatsen av arbetet är att databasen ÅiV ger en översikt över restaureringsarbetet i Sverige. Det behöver dock göras ytterligare förbättringar av databasens struktur och typen av information som rapporteras för att öka informationen och transparensen av data, och därmed förbättra databasens kapacitet att stödja planering och bedömning av återställande i Sverige.