Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats avser att, genom en litteraturgenomgång, genomförda intervjuer och påföljande analys, undersöka hur lekmiljöer bör utformas för att öka möjligheten för barn i förskoleåldern att utvecklas och lära. Intervjumaterialet är insamlat från pedagoger som jobbar på förskolebussarna, ett koncept där Uppsala kommun tillhandahåller bussar designad att fungera som en vanlig förskola som kan ta barnen till skogsområden eller lekmiljöer i och utanför staden. Idag finns det sju förskolebussar som tilldelas till de förskolor som har högt tryck på platser. Pedagogerna kopplade till förskolebussen bestämmer destination utifrån läroplan och barnens önskemål. Vi ansåg att valet av destination var talande för vad som saknas på förskolegårdar. Ett teoretiskt koncept med utgångspunkt i affordance som teori används som ett verktyg för att undersöka frågeställningen. Analysmaterialet leder till en diskussion där insamlat material från litteratur och intervjuer jämförs, vägs mot Uppsala kommuns riktlinjer, och slutligen vad det kan innebära för en praktiserande landskapsarkitekt som utformar lekmiljöer för barn. Vikten av naturkontakt och en rymlig yta identifierades som två huvudfaktorer som spelar stor roll i skapandet av utmanande och lärorika lekmiljöer som stimulerar fysisk aktivitet positiv utveckling. Detta följs av diskussion om riskerna som förtätning medför och vilka konsekvenser det riskerar få för barns utveckling. Kritik riktas mot Uppsala kommuns riktlinjer, som genom dess formulering, kan kringgås och inte ställer tillräckligt höga krav på förskolegårdarna. Slutligen avhandlas hur landskapsarkitekten kan vara en ambassadör för barns rättigheter till lek i samhället.

The purpose of this thesis is, by a review of literature, interviewing pre-school teachers and an analysis of the results from these two, investigate how areas where children in pre-school age play, might be developed to enable positive mental and physical growth. The material from the interviews has been gathered during interviews with pre-school teachers working on the pre-school-on-wheels, in which a bus designed to be a functional pre-school, is granted to pre-schools in high demand by Uppsala County. The teachers working on these buses chooses the destinations of the bus, with the pre-school curriculum and the wishes of the children involved, in mind. These destinations might be hinting at what the pre-school yard could be lacking regarding its content and design. A theory with its roots in affordance has been crafted to serve as a tool to investigate a theoretical solution to the issue at hand. The analysis leads to a discussion in which the gathered material from literature and interviews will be compared, weighed against the guidelines of Uppsala County, and what it might imply for a landscape architect in designing areas designated for children’s playing. During the process of writing this text, two important aspects have been identified as key in forming high quality playing areas enabling children’s development and good health. These aspects are contact with nature and natural elements and having an abundance of space. The results of analyzing the gathered data, leads to a discussion involving the risk of densification and what consequences it might lead to, regarding children’s development. The guidelines of Uppsala County will be criticized for having such terminology, as to allow its own guidelines to be circumvented and not requiring enough in developing and maintaining pre-school yards. Finally, how the landscape architect can become an ambassador for children’s rights to adequate environments for playing in cities.