Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hästkastanjen, Aesculus hippocastanum, har genom åren varit ett mycket välanvänt stadsträd med höga kulturhistoriska och sociala värden. På senare tid har arten sjunkit i popularitet då den drabbats av flertalet skadegörare och sjukdomar. I denna litteratur- och intervjustudie beskrivs vilka fem skadegörare och sjukdomar som är vanligast i svensk stadsmiljö i nuläget. Bland dessa finns två insekter: kastanjemal (Cameraria ohridella), som skapar blåsminor på hästkastanjens blad, och hästkastanjsköldlus (Pulvinaria regalis), som förfular trädets stam och grenar med vita beläggningar. Kastanjebladbränna, som orsakas av svampen Guignardia aesculi, är en vanlig sjukdom och visar sig som bruna fläckar på hästkastanjens blad. Bakteriesjukdomen kastanjeblödarsjuka orsakas av Pseudomonas syringae pv. aesculi och syns som blödande sår på hästkastanjens stam. Sjukdomen kan leda till att hela eller delar av trädet dör. Phytophthora spp. är ett släkte inom klassen algsvampar som kan ge stora skador hos hästkastanjer och andra trädarter. Skadorna kan till exempel synas som sår på stammen eller som döda partier i trädkronan.
En översiktlig bild över dessa skadegörares utbredningsområde har tagits fram genom en intervjustudie med åtta svenska städer. Cameraria ohridella och Guignardia aesculi är framförallt aktiva i södra Sverige, medan Pseudomonas syringae pv. aesculi påträffats i nästintill alla intervjuade städer, ända upp till Umeå. Av de åtta städerna har Phytophthora spp. endast observerats i Göteborg. Detsamma gäller för Pulvinaria regalis, dock har denna observerats på lind (Tilia spp.) och inte på hästkastanj.
För en minskad spridning av skadegörare är det viktigt att hålla en hög diversitet bland stadsträden, till exempel genom att följa 10-20-30-regeln av Santamour (1990). Genom att sätta rätt träd på rätt plats ökar trädens motståndskraft mot skadeangrepp. I hästkastanjens fall betyder det att plantera trädet i väldränerad jord, med tillgång till näring och rörligt vatten, det vill säga inte i hårdgjorda ytor. Andra åtgärder för minskad spridning av hästkastanjens skadegörare kan vara att öka kunskapen hos personal, rengöra redskap vid beskärning samt fortsätta arbetet mot att hitta resistent växtmaterial.

The horse chestnut, Aesculus hippocastanum, has for a long time been a well-used urban tree with high cultural and social values. Lately the species has decreased in popularity, because of the infestations from several different pests and diseases. In this study, which is based on literature and interviews, the five most common pests and diseases in the Swedish urban environment are described. Among those there are two insects: the horse chestnut leaf miner (Cameraria ohridella), which is causing mines on the leaves of the horse chestnut, and the horse chestnut scale (Pulvinaria regalis), which is damaging the appearance of the tree with white spots on the trunk and branches. Leaf blotch, which is caused by the fungus Guignardia aesculi, is a common disease that appears as brown spots on the leaves of the horse chestnut. The bacterial disease bleeding canker is caused by Pseudomonas syringae pv. aesculi and appears as bleeding lesions on the horse chestnut's trunk. The disease can potentially kill parts of the tree, or in some cases even the entire tree. Phytophthora spp. is a genus in the class oomycetes which can severely harm horse chestnuts and other tree species. The wounds can for example appear as lesions on the trunk or as dead parts in the crown.
An overview of the pests’ distribution area has been created by an interview study with eight different cities in Sweden. Cameraria ohridella and Guignardia aesculi are mostly active in southern parts of Sweden, while Pseudomonas syringae pv. aesculi has been observed in almost every interviewed city, even as far north as Umeå. Out of the eight cities Phytophthora spp. and Pulvinaria regalis have only been observed in Gothenburg. However, P. regalis has only been observed on Tilia spp., and not on horse chestnuts.
To reduce the spread of pests and diseases it is important to have a high diversity among the urban trees, for example by following the 10-20-30-rule by Santamour (1990). By putting the right tree on the right place the tree's resistance against pest infestation will increase. In the case of the horse chestnut, it means planting the tree in well drained soil, with access to nutrients and flowing water, and not in impervious surfaces. Other actions for a reduced spread of the pests can be to educate the staff working in the industry, clean tools when pruning and keep working towards finding resistant plant material.