Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie är en jämförelse mellan nyplanterade lignosers lekvärde i Uppsalas lekparker Genetiska trädgården, Klosterparken och Valsätraparkens och Örebros lekotop Hjälmarvikens nyplanterade lignosers lekvärde. Studien har delvis gjorts med inventeringar och delvis med växtlistor och sökverktyget Planter. För att jämföra växterna har vi använt Malmö stads verktyg för värderingar av förskolegårdar och utifrån den utformat olika kriterium för begreppet lekvärde. Utifrån de kriterierna har en tabell upprättats för att bedöma de olika parkernas lignosers lekvärde. På så sätt kan man enkelt i siffror värdera hur bra lekvärde växterna har i varje park. Med den värderingen kan man sedan se jämföra om en lekplats som går under begreppet ”lekotop” har något extra lekvärde att bidra med när det kommer till nyplanterade lignoser.

Studien utifrån denna metod visade att Örebros lekotop Hjälmarviksparkens lignoser, jämfört med det genomsnittliga värdet Uppsalas parkers lignoser, har ett betydande större lekvärde. Maxpoängen som verktyget kunde ge en lekpark var +1 och minimum -1. Enligt de tabeller vi gjorde skilde det 0,42 poäng mellan Uppsalas lekparker och Örebros lekotop, alltså cirka 20% av spannet mellan max och minimum-poängen.

I studien finns också en bakgrund till konceptet lekotop. Dessutom finns sammanställningar av intervjuer med barn om lek ute och med de projektörer som ligger bakom växtvalet för att få en bredare förståelse av vår jämförelse och dess resultat.

This thesis aims to make a comparison between the play value of newly planted woody plants three of Uppsala’s playgrounds which are Genetiska trädgården, Klosterparken and Valsätraparken’s and Örebro’s Hjälmarviksparken’s play value of its newly planted woody plants. The study was partially based on an inventory done on the plants’ list and a plant description using a search platform called Planter. In order to complete the plants’ comparison, we have used “Malmö city’s manual for preschools’ playground valuation” as a tool and based on it we were able to design a new criteria for the concept of “play value”. Based on the new criteria, a chart was made to value and give points to each and every sort of woody plant in every park named in this study. This way of research aims to show with numbers which park has more play value, as well as if the park that is categorized under the concept of “playotop” has any additional values. The method used in this study shows that the average value of Örebro playotop’s park “Hjälmarviksparken” is significantly higher in comparison to the average value of Uppsala’s studied playgrounds. The highest score that could be given in the validation chart was +1 and a minimum of -1. The difference found between the score of the two cities was 0,42 points, which means 20% of the range between maximum and minimum.In this study a definition of the concept of “playotop” was made, as well as a summary of a number of interviews made with children of different ages about outdoor playing, in the addition to interviews made with project managers who worked with planning and choosing plants for the studied parks. These interviews supported the research to make a broader understanding for the main comparison and its results.