Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I denna uppsats inventeras lekmiljön på ett ankomstboende genom platsbesök för att finna svar på frågan om hur den kan vara bristande och hur den kan förbättras. Detta grundar sig i att Boverket uttryckt en oro över att lägre prioriterade områden löper större risk att inte leva upp till Barnkonventionens riktlinjer för hur en lekmiljö bör utformas för att främja barns utveckling och lärande. Vidare görs en ansats till att tolka Barnkonventionens ratificering och på så vis kunna identifiera brister och utveckla förbättringsförslag på platsen. Uppsatsen genomförs med hjälp av litteraturstudier om barns utveckling och lärande i lekmiljöer och föreslår åtgärder genom att konkretisera hur en god lekmiljö kan utformas för att stämma överens med riktlinjerna. Den metod som används är Barnombudsmannens processtöd som delas in i de fyra stegen individuell inlärning, reflektion och planering, utvecklingspotential och återkoppling. Uppsatsens resultat visar att området har brister när det analyseras utifrån vad som är en god och kvalitativ lekmiljö. I resultatet föreslås sju förbättringsförslag utifrån det som framkommit i litteraturen. Slutsatsen är att Boverkets uttryckta oro över dessa lekmiljöer bör beaktas och att åtgärder för rikare utformning bör vidtagas.

In this essay, the play environment in an arrival accommodation is inventoried through site visits to find answers to the question of how it can be deficient and how it can be improved. This is based on Boverkets expressed concern that lower-priority areas are at greater risk of not living up to the Convention on the Rights of the Child's guidelines for how a play environment should be designed to promote children's development and learning. Furthermore, an attempt is made to interpret the ratification of the Convention on the Rights of the Child and thus be able to identify shortcomings and develop proposals for improvement on the environment. The thesis is carried out with the help of literature studies on children's development and learning in play environments and proposes measures by specifying how a good play environment can be designed to comply with the guidelines. The method used is “Barnombudsmannens processtöd” which is divided into the four steps of individual learning, reflection and planning, development potential and feedback. The results of the thesis show that the area has shortcomings when it is analyzed on the basis of what is a good and qualitative play environment. The result proposes seven suggestions for improvement based on what has emerged in the literature. The conclusion is that Boverkets expressed concerns about these play environments should be considered and that measures for richer design should be taken.