Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vårterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB.

Syftet har varit att ta reda på hur praktiker går till väga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vägprojekt. Jag har under arbetets gång förstått att landskapsanalys i vägprojekt är ett större och mer omdiskuterat ämne än vad jag först
anade när jag intresserade mig för ämnet. Därför har arbetets omfattning ökat under våren, och jag har kommit att behandla fler ämnesområden än mina två ursprungliga syften. Slutsatsen vad gäller mina syften är
kortfattat att alla projekt är unika, varför det inte finns någon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vägprojekt beror bland annat till stor del på projektledaren.

Arbetet består av tre delar, vilka sammanfattas nedan. Jag har främst använt mig av litteraturstudier och intervjuer för faktainsamling, men även deltagit i en workshop där landskapsanalyser i infrastrukturprojekt diskuterades för Vägverkets räkning.

Del ett i arbetet behandlar landskapsanalyser ur ett allmänt
perspektiv utan koppling till vägprojekt. Jag har samlat fyra författares syn på vad landskapsanalys är och vad de anser att landskapsanalyser bör användas till. Utifrån definitioner på begreppen landskap och analys kan landskapsanalys sammanfattat sägas vara ett tillvägagångssätt att förklara ett område i staden eller på landet innehållande en serie fenomen och element som tillsammans upplevs som en helhet. Landskapsanalys är ett
brett begrepp där analyser av olika slag kan rymmas in. Historisk analys, rumslig analys, områdesanalys med flera kan alla göras med landskapet som arena, och får per automatik benämningen landskapsanalys. En sammanfattning av en rad sådana analyser finns i del ett. Jag har också
beskrivit naturmiljö och kulturmiljö som exempel på två aspekter som är vanliga i landskapsanalyser. I del ett finns också en sammanfattning av LCA – Landscape Character Assessment, som exempel på en metod för landskapsanalys. I reflektionen diskuterar jag den problematik jag stött
på vad gäller att definiera begreppen: landskap, naturmiljö, kulturmiljö, landskapsanalys och metod.

I del två behandlas ämnesområdena väg och vägprojekt, där jag dels har sammanfattat några av de omständigheter vilka det arbetas efter i vägprojekt, med början i Sveriges väghistoria. Från dåtidens sommarvägar på åsar och vintervägar på frusna sjöar till dagens mötesseparerade
2+1-vägar. När vägar byggs i dagsläget är god vägarkitektur viktigt att tillgodose. För att uppnå detta projekteras vägar både utifrån ett trafikant- och ett åskådarperspektiv. Benny Birgersson förklarar god vägarkitektur som:

"att skapa väl utformade vägmiljöer till glädje för såväl trafikanter som omgivning" (Birgersson, 2006, s.9).

Sedan beskriver jag vägprojektprocessens fyra stadier: förstudie, vägutredning, arbetsplan och bygghandling. Med utgångspunkt i Vägverkets handböcker har jag beskrivit och redovisat de rekommendationer vad gäller landskapsanalys i vägprojekt, gestaltningsprogram samt
MKB (miljökonsekvensbeskrivning). I dagläget har landskapsanalyser starka kopplingar till gestaltningsprogram och MKB, och utförs främst i
vägprocessens andra och tredje skede: vägutredning respektive arbetsplan. I förstudien finns inga krav på att landskapsanalyser tas fram. Detta medför en viss problematik vad gäller att få ett "helhetsgrepp" om
landskapets förutsättningar och om landskapet tål en väg av det slag som är aktuellt i projektet.

Jag har studerat tre vägprojekt, ett för vardera av vägprocessen tre första stadier. Som förstudieprojekt har jag valt E4, förbi Kalix, för vägutredning E20, Vårgårda – Alingsås och för arbetsplan väg 56, Stingtorpet – Tärnsjö. I reflektionen diskuterar jag några av de problem jag har uppmärksammat under tiden för arbetet genom att läsa och prata med yrkeskunniga inom ämnet.

Del tre är en sammanställning av de fem intervjuer jag har
haft under våren med, inom ämnet, verksamma landskapsarkitekter. Intervjuerna är sammanfattade efter gemensamma ämnesområden som diskuterades under intervjuerna. Några av dessa ämnen är: landskapsarkitekten
och vår styrka yrkesmässigt, landskapsanalysens roll i vägprojekt, metodik för hur landskapsanalyser genomförs och helheten. I reflektionen har jag skrivit ner mina tankar kring de nämnda ämnesområdena.

Arbetet avslutas med en diskussion där jag bland annat
diskuterar vad landskapsanalys är, landskapsanalysens roll i vägprojekt samt landskapsanalysens koppling till god vägarkitektur och gestaltningsprogram/MKB.

This thesis has been carried out at the Department of Urban and Rural Development at SLU, Ultuna, during the spring semester 2010, in collaboration with Consulting AB Vectura.

My purpose with this thesis has been to find out how practitioners go about when developing landscape analysis, and to investigate its role in road projects. While I have been working with the thesis I have found out that the subject Landscape Analysis in road projects is larger and more disputed than I first thought when I became interested of the subject. My purpose has therefore become part of the work as well as many others.
A short conclusion of my purpose is that all projects are unique, and there is no universal truth in terms of methodology on the development of landscape analysis. The role of the landscape analysis in road project
depends mainly on the project leader.

I have mainly used literature studies and interviews for collection of facts, but I have also participated in a workshop where Landscape Analysis in infrastructure projects were discussed on the behalf of the
National Road Authority.

The study consists of three sections. Part one consists of
Landscape analysis from an overall perspective. Part two consists of the subject Road and Road projects, and in part three, I have summarized the five interviews carried out during this spring.

In current situations Landscape analysis are made mainly for
Aesthetic Guidelines and EIA – Environmental Impact Assessment in the second and third stages in road projects. This entail the problem that an overall picture of the landscape is hard to meet in road projects.