Home About Browse Search
Svenska


Apelgren, Ida and Karlsson, Malin, 2021. Funktionsnedsättning inom ridsporten ur ridlärares perspektiv : en kvalitativ intervjustudie. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Det kan ibland vara svårt för personer som lever med funktionsnedsättningar att få en fungerande vardag. En del anser att det är svårt att resa och ta sig runt själva och andra känner sig som en börda för sin omgivning. Det finns studier som visar att idrottsaktiviteter inte förekommer i samma utsträckning för unga personer med funktionsnedsättningar som det gör för unga personer utan dem. Det saknas forskning som belyser ridlärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa och leda personer med funktionsnedsättningar inom ridsporten. Det finns behov av att synliggöra vilka utmaningar och möjligheter som föreligger med pararidningen och dess framtid. Syftet med den här studien är att undersöka verksamma ridlärares erfarenheter och tankar kring att undervisa elever med funktionsnedsättningar på ridskola. Frågeställningarna till studien är: Vilka utmaningar och möjligheter ser verksamma ridlärare med ridundervisning för ryttare med funktionsnedsättningar? Hur förhåller sig ridlärare kring frågan angående pararidningens utvecklingsmöjligheter på Sveriges ridskolor?
Den här studien grundades på intervjuer med sex verksamma ridlärare på sex olika ridskolor under februari till mars månad år 2021. Ridskolorna valdes ut via handplockat urval och var de som erbjöd pararidning till sina elever. På grund av rådande situation med Covid-19 genomfördes intervjuerna digitalt då fysiska besök inte var lämpligt. Frågorna som ställdes i intervjuerna var semistrukturerade vilket resulterade i att alla respondenter inte fick exakt samma frågor även om de 20 grundfrågorna var samma för samtliga. Svaren analyserades genom tematiska innehållsanalyser och jämfördes sinsemellan vilket sedan genererade i kategorier kopplade till frågeställningarna. Kategorierna blev följande: Ridgrupperna där resultat som antal elever, antal grupper och antal minuter per lektion ingick. Mål för eleverna bestod av resultat om gruppernas mål eller ryttarnas individuella mål. Målen kunde antingen vara personlighetsmässiga eller prestationsmässiga men också om verksamheten hade mål om anläggningens utveckling. I kategorin utmaningar och möjligheter beskrivs de största skillnaderna med att undervisa personer med funktionsnedsättningar och personer utan dem samt hur respondenterna ser på verksamhetens utveckling inom området. Sista kategorin var utveckling och framtid där resultat beskrivs om hur respondenterna på respektive anläggning arbetar för att få fler medlemmar, hur eleverna anmäler sig samt om de aktivt arbetar för att bli mer attraktiva på marknaden. Genom att även redogöra för marknadsföringen blev det tydligt hur respondenterna såg på frågan kring ridskolornas framtid och utveckling. Ridlärarnas perspektiv på utvecklingen och framtiden för pararidning på ridskolor skiljde sig åt beroende på hur stor verksamheten var och hur väl ekonomin tillät förändringar.
Resultaten i studien visade på att de största utmaningarna med undervisning av funktionsnedsatta personer var att nå fram till eleverna på ett sätt som fick alla att förstå. Eleverna med funktionsnedsättningar behövde fler resurser och mer pedagogiska instruktörer. Möjligheterna som betonades var att ridningen gav en lycka för både elever och instruktörer att uppnå något tillsammans. Såväl kroppslig och rörlig utveckling som personlig utveckling. Det var tydligt att ridlärare bör vara både flexibla och uppfinningsrika i sin undervisning.
Slutsatsen av den här intervjustudien var att utmaningarna av att undervisa ryttare med funktionsnedsättningar är fler än möjligheterna. Utmaningarna var att skapa en säker miljö och att kunna nå fram till eleverna på ett pedagogisk vis. Ytterligare utmaningar var anläggningarnas faciliteter samt att få verksamheten att gå runt ekonomiskt. Möjligheterna som framhölls var främst att verksamheten skapade gemenskap och gav eleverna mål att se fram emot, exempelvis tävling. Det fanns stor utvecklingspotential gällande utvecklingsmöjligheterna på ridskolorna. Ridlärarna hade en ambition och önskan att ridskolorna ska kunna erbjuda en ännu mer anpassad anläggning. De avsåg därför att kunna utveckla anläggningen i form av: fler ramper, bättre utrustning och pedagogiska läromedel.

,

There is not enough research on riding instructors´ perspective of teaching riders with disabilities. It is important to acknowledge challenges and possibilities of the development for the future on riding schools in Sweden. The aim of this study is to investigate how riding instructors on Swedish riding schools teach students with disabilities to ride. The questions that were to be answered in the study was: What are the challenges and possibilities for riding instructors to teach riders with disabilities? What perspective does riding instructors´ have on the possible development for people with disabilities to ride at Swedish riding schools?
In this study, six riding instructors from six different riding schools were interviewed during the months of February to Mars year of 2021. The interviews took place through digital meetings due to the situation of Covid-19. Since the questions were semi-structured the instructors were not given the exact same questions, but the 20 main questions were the same. The answers were analyzed through qualitative data analysis which were coded into categories based on the study’s questions. The results show that it is a challenge to make sure that all riders understand the instructions. Riders with disabilities needed more resources and pedagogical teachers. The main possibilities were that riders and teachers together create a social community with both bodily and personal development. The opinions of the riding instructors were very variated considering what was most challenging with their job and what the possibilities were.
The conclusion of the study was that the challenges of teaching riders with disabilities were greater than the possibilities. The challenge was to create a safe environment and good communication between riders and teacher. Another challenge was to make the activity profitable. The possibilities they considered, were the fact that they create a social community in the stable and give riders with disabilities at riding schools goals to look forward to, such as competition. There was great potential regarding the opportunity of development at the riding schools. The riding instructors had an ambition and dream for riding schools to offer more adapted facilities. They wanted to develop facilities in the form of: more ramps, better equipment and pedagogical teaching aids.

Main title:Funktionsnedsättning inom ridsporten ur ridlärares perspektiv
Subtitle:en kvalitativ intervjustudie
Authors:Apelgren, Ida and Karlsson, Malin
Supervisor:Thorell, Gabriella
Examiner:Lundesjö Kvart, Susanne
Series:Examensarbete på kandidatnivå / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Hippologenheten
Volume/Sequential designation:K 133
Year of Publication:2021
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK004 Bachelor of Science in Equine Studies 180 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:pararidning, paradressyr, funktionsnedsättning, ridlärare, ridskola
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17132
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17132
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Education
Language:Swedish
Deposited On:23 Aug 2021 09:07
Metadata Last Modified:24 Aug 2021 01:00

Repository Staff Only: item control page