Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det här examensarbetet är en studie som behandlar behovet av strategier för att hantera konflikter som uppstår vid förtätning av städer i förhållande till stadens grönområden. Eftersom förtätning innebär att bebyggelsestrukturen blir tätare hamnar det på bekostnad av öppna ytor i staden. Stadsnära natur, parker och torg är stadens öppna offentliga rum som får lämna plats åt bebyggelse i den täta staden. Därmed är den fysiska konflikten i stadens markanvändning ett faktum. Förtätning har flera fördelar och betraktas idag som ett stadsbyggnadsideal av såväl forskare som yrkesutövare. Ett annat vedertaget mål för Sveriges samhällsplanerare är att bygga och bevara den gröna staden, det vill säga att natur är grönområden ska finnas lättillgänglig för alla i staden. Även om konflikten är uppenbar i den fysiska miljön är den svår att strategiskt ta hänsyn till eftersom båda sidorna av den har sina respektive starka fördelar. Det finns ett behov av att undersöka och förstå hur Sveriges kommuner hanterar denna fråga.

Syftet med studien är att undersöka hur Linköpings kommun hanterar konflikten i markanvändning vid förtätning. Den huvudsakliga metoden för att undersöka hur Linköpings kommun planerar strategiskt och operativt för att hantera denna konflikt är att granska ett pågående detaljplanearbete. Granskningen genomförs i formen av en dokumentstudie med kvalitativ innehållsanalys. Dokumentstudien och innehållsanalysen ställs mot ett teoretiskt ramverk i en litteraturöversikt i syfte att utreda hur Linköpings planering förhåller sig till vetenskaplig forskning.

Resultatet visar att konflikten förekommer även i Linköpings kommun och att det råder en obalans i kommunens beskrivning av fördelarna med förtätning respektive grönområden i staden i förhållande till människans välbefinnande. Obalansen förekommer i såväl retorik som argumentation och värdebeskrivning och kan förklaras av trender, kunskapsklyftor och så kallad begreppsimperialism.

This thesis is a study that deals with the need for strategies for dealing with conflicts that arise during the densification of cities in relation to the city's open green space. Since densification means that the building structure becomes denser, it ends up at the expense of open spaces in the city. Nature close to the city, parks and squares are the city's public open spaces that will have to leave room for buildings in the dense city. Thus, the physical conflict in the city's land use is a fact. Densification has several advantages and is today considered an ideal in urban planning by both researchers and professionals. Consensus also appears among Swedish urban planners to develop and preserve a green, or ecological and social sustainable, city, i.e. nature and green areas should be easily accessible to everyone in the city. Although the conflict is obvious in the physical environment, it is difficult to consider it strategically because both sides of it have their respective obvious advantages. There is a need to investigate and understand how Sweden's municipalities handle this issue.

The purpose of the study is to investigate how Linköping municipality manages the conflict in land use during densification. The main method for examining how Linköping Municipality plans strategically and operationally to handle this conflict is to review an ongoing detailed planning work. The survey is carried out in the form of a document study with a qualitative content analysis. The document study and content analysis are set against a theoretical framework in a literature study in order to investigate how Linköping's planning relates to scientific research and a wider, more holistic, take on landscape architecture and planning.

The results show that the conflict also occurs in Linköping municipality and that there is an imbalance in the municipality's description of the benefits of densification and open green space in the city in relation to human well-being. The imbalance occurs in rhetoric as well as in argumentation and value description and can be explained by trends, knowledge gaps, and so-called conceptual imperialism.