Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The current malnutrition epidemic calls for multiple solutions. The aim of the thesis is to identify the themes of the debate regarding the development of a single Front of-package nutrition label in the European Union. In order to reach the aim, a case study approach was used by looking at the positions of different stakeholders in Sweden, Italy as well as by looking at the debate inside of the European Commission and European Council of Ministries. Data were collected through semi-structured interviews and analysis of documents. The results show that the stakeholders are trying to influence the process towards contrasting outcomes. Different stakeholders argue for very different ideal labelling schemes, while still agreeing on the need for harmonization. Major disagreement arise on whether the label should be voluntary, based on portion or 100 g and on the ideal label design. The type of view depends on the stakeholder role and on its previous experience with this type of labelling. The political debate inside of the European Union is still at an early stage and no consensus has yet been reached, the divergences between the representatives of the Member Countries partially deal with arguments similar to those exposed by the stakeholders. The patterns that emerge from the analysis of the different point of views can facilitate the cooperation between stakeholders and policy-makers.

Trots teknologisk utveckling har nuvarande livsmedelssystem inte förmått att uppnå livsmedelssäkerhet och folkhälsa för alla. Problemen i världens många livsmedessystem varierar i grad och fokus. I stunden är 17 % av barn som bor i Europa överviktiga, och givet dagens förutsättningar i livsmedelssystem och levnadsvanor förutspås 37 % av vuxna i Europa vara feta 2030. Denna situation är att betrakta som en epidemi, som drabbar vissa grupper i samhället mer än andra, och den är kopplad till många andra icke smittsamma sjukdomar. För individen kan övervikt leda till en lägre livskvalité och för samhället innebär det ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Eftersom det är många faktorer som påverkar en individs matvanor ligger ansvaret både på individer och på samhälle för att skapa förutsättningar för en hälsosam livsstil vad gäller livsmedelskonsumtion. För att vägleda konsumenter i matrelaterade val har många länder i Europa en tradition som innebär att konsumenten får hälsorelaterad information om produkten på förpackningen. Det ger konsumenten möjlighet att göra konsumtionsval baserat på mer information. Traditionen inom EU att använda information, fakta och symboler, på livsmedelsprodukter skiljer sig dock mellan länder, och det leder till förvirring och politiska problem. Problemen har banat väg för att EU 2020 kommunicerade målet att skapa en harmoniserad form för information på livsmedelsprodukter som säljs i länder i EU. Detta löfte har skapat debatt och starka röster som ser väldigt olika lösningar på problemet. Syftet med projektet är att identifiera tema i debatten i EU om ett harmoniserat format för information på livsmedelsprodukter. Studien är en fallstudie i vilken debatten från två länders perspektiv, Italien och Sverige, är av speciellt intresse. Tillgängliga sekundärdata från EU och de två valda länderna, och semistrukturerade intervjuer utgör datainsamlingsmetod. En innehållsanalys genomfördes med utgångspunkt i intressent-, varumärkes- och standardutvecklingsbegrepp som hörnstenar för en förståelse för förändringsprocessen. Resultaten från studien visar att representanter för de valda organisationerna i studien förordar en harmonisering av regler för konsumentinformation. Synen på sättet på vilket det skall göras skiljer sig däremot åt. Återkommande tema i intervjuerna är frivillighet, som innebär att det är upp till livsmedelsproducenten att bestämma om produkten skall ha en symbol som visar övergripande näringsinformation eller detaljerad näringsinnehållsinformation. Olika intressenter arbetar på flera fronter för att frågan skall få en lösning. Medan EU samlar in data för att kartlägga alternativa metoder och traditioner arbetar Ministerrådet för att skapa politiska förutsättningar för dialog och samsyn i frågan. Grunden för att skapa ett harmoniserat system ligger i en samsyn på vetenskapliga bevis. Den politiska debatten pågår och kommer att kräva tid innan politiska beslut kan fattas.

Nonostante il suo sviluppo tecnologico, l’attuale sistema alimentare non è stato in grado di garantire la sicurezza alimentare per tutti. I tipi di malnutrizione presenti variano considerevolmente a livello mondiale; al momento il 17% dei bambini europei è obeso o ovrappeso e, alle presenti condizioni, il 37% degli adulti sarà obeso nel 2030. Questa epidemia di malnutrizione colpisce le categorie svantaggiate in maniera sproporzionata ed è connessa con molte malattie non trasmissibili. La malnutrizione contribuisce a una minore qualità della vita e a una maggior pressione sul sistema sanitario. Ci sono molti fattori che influenzano la dieta delle persone e quindi la responsabilità di risolvere il problema è sia individuale sia collettiva. Negli anni, molti paesi Europei hanno creato sistemi di etichettatura nutrizionale fronte-pacco, con lo scopo di aumentare la comprensione della qualità nutrizionale dei prodotti da parte dei consumatori, così che questi possano fare scelte più consapevoli. In questi sistemi, le informazioni sono presentate sul lato del prodotto che i consumatori vedono al momento dell’acquisto, cosi da facilitarne l’utilizzo. I sistemi di etichettatura fronte-pacco in vigore nell’Unione Europea sono molto diversi tra loro, rappresentando una fonte di confusione per i consumatori e un ostacolo al commercio nel Mercato Unico. Nel 2020, la Commissione Europea ha espresso l’intenzione di adottare una singola etichetta fronte-pacco da utilizzare in tutti i Paesi Membri. L’annuncio ha provocato un grande dibattito, dove gli interessati argomentano soluzioni molto diverse tra loro. Lo scopo della tesi è identificare i temi del dibattito riguardante lo sviluppo di un'unica etichetta fronte-pacco all’interno dell’Unione Europea. Il case-study esplora il dibattito sull’etichetta in corso in Italia e Svezia. I dati sono stati raccolti tramite analisi di documenti e interviste semi-strutturate con stakeholder in entrambi i paesi e con la Commissione Europea. I dati sono quindi stati analizzati con l’aiuto delle teorie sugli stakeholder, sulle etichette, sugli standard e sulle transizioni. I risultati mostrano che, nonostante le organizzazioni selezionate siano in favore dell’armonizzazione, ci sono idee molto diverse rispetto quali caratteristiche l’etichetta comune dovrebbe avere. Temi del dibattito sono, per esempio, la volontarietà dell’etichetta o se questa debba presentare una valutazione complessiva del valore nutrizionale dell’alimento o solo il suo contenuto nutrizionale. Sia il ruolo sia il paese di origine degli intervistati influenzano il loro punto di vista, similarità e differenze di opinione possono essere viste lungo queste linee. Le organizzazioni investigate sono attive sia nel dibattito Europeo sia in quelli nazionali. Le istituzioni europee, responsabili del processo legislativo, sono attive sul tema in modo diverso. La Commissione Europea sta ancora raccogliendo le evidenze scientifiche riguardanti questo tipo di etichette e che serviranno per scrivere la Proposta. Il Consiglio dell’Unione Europea non ha ancora trovato una posizione comune e i Ministri partecipanti hanno posizioni molto differenti. Il dibattito politico interno al Consiglio ha a che fare, per la maggior parte, con i temi presentati dalle organizzazioni intervistate. A causa delle rilevanti differenze in termini di etichetta ideale si può supporre che il dibattito andrà avanti ancora per molto tempo e si evolverà mentre emergono nuove evidenze scientifiche e sono prese decisioni politiche.