Home About Browse Search
Svenska


Fagerlind, Matilda and Vasara-Hammare, Johanna, 2021. Hippologernas arbetsmarknad : bakomliggande faktorer till yrkesbyte efter avslutad utbildning. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img] PDF
866kB

Abstract

Equine students labour market – reasons to change career

The Swedish University of Agricultural Science offers a variety of courses and educations in the field of agriculture, natural sciences, forestry and environmental science. Equine Science is one of the bachelor programs. It was founded in the year of 1994. According to an inquiry to equine science alumni who graduated throughout the years 1996-2011, more than one fourth of the alumni who answered the inquiry no longer work in the equine sector. This study aims to elucidate the factors leading to the change of vocation among equine science alumni. Therefore, this study can contribute to knowledge about and improvement of working conditions within the equine sector. Prior studies have found that labor market mobility is a complex phenomenon. People deciding to change career have expressed lower rates of satisfaction with their employment. Other reasons to change career was attractive working conditions within the new vocation, better salary, better opportunities to combine work with family, more meaningful work tasks and further possibilities for personal development. This study was performed through semi-structured telephone interviews with eight female equine science alumni who at some point worked outside of the equine sector. The results showed that the physical working environment was tough and strenuous. Several equine science alumni had injuries caused by their work. Half of the respondents thought that there was a problem with collective boards at Swedish riding schools. The main problems concerned cooperation and communication with or within the boards. The psychosocial working environment was negatively influenced by multiple factors, such as different approaches on horse keeping and the welfare of horses, poor leadership and collective boards when working at riding schools. The salaries within the equine sector was considered to be low by the majority of the respondents. The working hours and the possibilities of a normal family life was not considered to be favorable. The majority of the equine science alumni could consider working within the equine sector again if the working conditions became more favorable. The conclusion of this study proves that there is more than one specific reason for equine science alumni to change vocation, such as physical and psychosocial working environment, salary, collective boards and the effects on personal and family life. This can be concluded to the influence of the individuals physical and psychological health. To improve the working conditions within the equine sector stables and yards need renovation and modernization. The leadership and the support from the trade unions are also in need of improvement.

,

Arbetet i häststallar är tungt och innebär bland annat besvärliga arbetsställningar och tunga lyft. Enligt en alumnenkät till hippologer som påbörjat studier vid hippologprogrammet år 1994–2009 där 46% av det totala antalet utexaminerade hippologer svarade, arbetar idag mer än en fjärdedel av hippologalumnerna utanför hästsektorn. Syftet med denna studie är att undersöka bakomliggande orsaker till att hippologer inom ridhästinriktningen väljer att byta yrke efter avslutad universitetsutbildning. Studien kan därmed bidra till att ge insikt i hippologernas arbetsförhållanden och därmed även hur de kan förbättras. Studien baserades på frågeställningarna; Vilka är anledningarna till att hippologer lämnar hästsektorn? Hur uppfattas arbetsförhållandena inom hästsektorn av de som lämnat branschen? Hur skulle branschen kunna utvecklas för yrkesverksamma?

Tidigare studier har funnit att rörlighet på arbetsmarknaden är ett komplext fenomen. De personer som valt att byta karriär har generellt sett påvisat en lägre trygghet och tillfredsställelse med arbetet. Andra anledningar till yrkesbyte har visat sig vara attraktiva arbetsförhållanden inom det nya yrkesområdet, högre lön, bättre möjligheter att kombinera arbetet med familjelivet och mer givande arbetsuppgifter. Ett annat skäl att byta yrke var bättre möjligheter till personlig utveckling.

Studien utfördes genom semistrukturerade kvalitativa telefonintervjuer med åtta kvinnliga hippologalumner. Intervjupersonerna valdes slumpmässigt ut från klasslistor med hippologer som utexaminerats mellan år 1996–1999. Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan genom fenomenografisk analys.

Resultatet visade att den fysiska arbetsmiljön ansågs hård och påfrestande av hippologerna som deltog i studien. Flera hade ådragit sig arbetsskador. Hälften av hippologerna upplevde styrelser som ett problem vid arbete på ridskola. Det som ansågs problematiskt var att styrelserna kunde variera kraftigt från år till år och att det kunde finnas stor oenighet inom styrelserna samt att kommunikationen ofta var bristfällig, såväl inom styrelsen som med personalen. Den psykosociala arbetsmiljön vid arbete i hästsektorn påverkades av flera faktorer. Vid arbete på ridskola påverkades den i stor grad av styrelsen. En annan påverkande faktor var huruvida synen på hästhållning och hantering överensstämde med kollegor och arbetsgivare. Majoriteten av hippologerna ansåg att lönen inom hästsektorn var låg. Arbetstiderna och möjligheterna till ett privatliv utanför arbetet ansågs av vissa hippologer problematiskt. Tre av hippologerna hade redan innan de påbörjade hippologprogrammet andra yrkesdrömmar, vilket påverkade deras beslut om att lämna hästsektorn. Överlag upplevde hippologerna att ledaregenskaper hos chefer inom hästsektorn behövde utvecklas. Majoriteten av hippologerna kunde tänka sig att återgå till hästsektorn om arbetsförhållandena var tillräckligt gynnsamma.

Slutsatsen av denna studie är att det finns flera bakomliggande faktorer till att hippologer väljer att byta yrke såsom den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, lönen, styrelser och påverkan på privatlivet. Detta kan sammanfattas till arbetets påverkan på individens fysiska och psykiska hälsa. Hästsektorn uppfattas som en rolig men hård bransch av de hippologer som bytt yrke. Modernisering av anläggningar, förbättrat ledarskap samt mer kunniga och aktiva fackförbund är de områden som främst behöver utvecklas för att förbättra arbetsförhållandena inom hästsektorn.

Main title:Hippologernas arbetsmarknad
Subtitle:bakomliggande faktorer till yrkesbyte efter avslutad utbildning
Authors:Fagerlind, Matilda and Vasara-Hammare, Johanna
Supervisor:Lundesjö Kvart, Susanne
Examiner:Thorell, Gabriella
Series:Examensarbete på kandidatnivå / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Hippologenheten
Volume/Sequential designation:K122
Year of Publication:2021
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK004 Bachelor of Science in Equine Studies 180 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:equine science students, change of vocation, working conditions
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16748
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16748
Subjects:Education
Language:Swedish
Deposited On:11 Jun 2021 08:24
Metadata Last Modified:12 Jun 2021 01:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits