Home About Browse Search
Svenska


Wallin, Emil and Hofmann, Agnes, 2021. Skapa slåtterängar : en jämförande studie om etablering och skötsel. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

[img] PDF
2MB

Abstract

Den biologiska mångfalden i vår natur minskar och ängsmarkerna som förr var en stor del av vårt
jordbruk har försvunnit till följd av mer effektiva odlingsmetoder. Detta har resulterat i att insekter,
vildbin och andra pollinatiörer, som även förser oss människor med mat, försvinner allt snabbare.
På grund av detta har flera kommuner därmed startat projekt för att anlägga ängsmarker som gynnar
mångfalden och de skapar dessutom mer attraktiva platser att vistas i även för invånarna.
Utgångpunkten för arbetet har varit att jämföra olika etablerings- och skötselmetoder för
slåtterängar i urbana utkanter och att försöka hitta vilka faktorer som påverkar en gynnsam
etablering. Vi har avgränsat oss till urbana utkanter då det är dessa platser som kommuner skulle
kunna avsätta för ängar, marker som ofta är oanvända men som ändå ligger nära bebyggelse.
Resultatet bygger till stor del på litteraturstudier och forskningsförsök gjorda i södra Sverige men
även intervjuer med sex stycken yrkesverksamma inom området har utförts. De olika delarna har
jämförts med varandra och fördelar och nackdelar tas upp för att få en överblick av vad som fungerar
och vilka faktorer som påverkar etableringen av ängsmarker.
Resultaten visar på att placeringen av ängsmarken spelar stor roll. Majoriteten av ängsväxter i
slåtteräng trivs i ett pH-värde över 5 och där jorden är näringsfattig och väldränerad. Det finns dock
undantag där andra artsammansättningar som fortfarande benämns som slåtterängar trivs på andra
markförhållanden. Gemensamt för etableringen är dock att ytan bör vara så ogräsfri som möjligt för
att undvika extra skötselinsatser och säkra en god etablering.
Pluggplantor i kombination med frösådd är den etableringsmetod som flest använder sig av och
som generellt ger snabbast etablering. Endast frösådd är också en vanlig metod men den tar längre
tid. Det finns även fler metoder som kan vara funktionella men dessa används mer sällan. Vid de
flesta metoder krävs det att jorden är bar för att det ska fungera optimalt vilket ofta är ett stort
arbetsmoment. Ett alternativ som kan fungera är då att bara ställa om skötseln på en gräsyta till
slåtter som utförs en eller två gånger per år och lyckade försök har skett i vissa projekt.
Skötseln är väldigt viktig för att hålla ängarna i fint skick och behålla dem artrika. Det viktigaste
momentet är slåttern som sker i slutet av sommaren där sedan allt växtmaterial plockas bort efter att
det har fått torka några dagar på plats. Om den slagna ängen inte plockas bort gödslas marken och
ger gynnsamma förhållanden till mer konkurrenskraftiga växter. Metoderna som används vid
slåttern varierar från både röjsåg och rotorslåtter till mer kulturhistoriska metoder som lie. Den mest
använda är dock tvåhjuliga traktorer med slåtterbalk som ger ett fint resultat med relativt snabb
slåtter. Ett alternativ som har stor potential är slåtteraggregat med direktuppsamling.
Direktuppsamlingen minskar arbetsmomenten men tar även bort den naturliga fröspridningen av
växtmaterialet vilket kan medföra problem då arter inte sprider sig.
Våra slutsatser är bland annat att valet av etablerings- och skötselmetoder grundar sig i
ekonomiska aspekter, vilken erfarenhet av metoderna som finns och hur lång tid som etableringen
och skötseln får ta. De metoder som är mer okända används inte i samma utsträckning utan hamnar
i skymundan även om de har många fördelar ekonomiskt och biologiskt.

,

The biodiversity in our nature is declining and the hay meadows that once were a big part of our
agricultural society have disappeared due to more efficient cultivation methods. As a result, many
types of insects, wild bees and other pollinators, that also provides food to us humans, are
disappearing at a faster rate than before. As a response, more and more towns are starting projects
to establish hay meadows to benefit the diversity and to create attractive places for both visitors and
wildlife.
The purpose our thesis has been to compare different types of establishment and management
methods for hay meadows in urban suburbs and outskirts and to try and find which factors that affect
a favorable establishment. We have limited our work to include urban suburbs as it is these places
that towns could set aside for meadows, land that is often unused, but which is still close to
settlement.
The methods we’ve used is literature studies and others’ research experiments made in the
southern part of Sweden. We also made interviews with six different professionals in the field.
The results show that the placing of a hay meadow plays a big roll. The majority of meadow
plants thrive in a pH value above 5 and where the substrate is poor in nutrients and it should be well
drained. However, there are exceptions where other compositions of species thrive on different type
of soils, are still referred to as hay meadows. Common to the establishment, however, is that the
surface should be as weed-free as possible to avoid extra maintenance efforts and secure a good
establishment.
The most used and the quickest establishment method are the combination of plug plants and
seed sowing. To only use seed sowing is also a common method but the meadow establishment
takes longer time. There are also more methods that could be functional, but they are rarely used. In
the case of these methods, it is required that the soil is bare, which is often a large work step. Another
alternative is to change the maintenance of a lawn to mowing once or twice a year.
The maintenance is very important to keep the meadows in good condition and rich in species.
The most important maintenance element is the haymaking which takes place at the end of the
summer. If the hay is not picked up after drying the soil is fertilized and provides favourable
conditions to more competitive plants. The methods used in the maintenance varies from both
clearing saws and rotor mowing to more cultural historical methods such as scythe. The most used
method is however two-wheeled tractors with mowing beam that gives a nice result and relatively
fast mowing. An alternative that has great potential is mowing units with direct collection. Direct
collection reduces the work steps but also removes the natural seed dispersal of the plant material.
In conclusion, the choice of establishment and management methods is based on economic
aspects, what experience of the method is and how long the establishment and maintenance may
take. The methods that are more unknown are not used to the same extent but end up in the shadows
even though they have many benefits.

Main title:Skapa slåtterängar
Subtitle:en jämförande studie om etablering och skötsel
Authors:Wallin, Emil and Hofmann, Agnes
Supervisor:Gyllin, Mats
Examiner:Dimitrova Mårtensson, Linda-Maria
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2021
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LK005 Horticultural Management Programme - Gardening and Horticultural Production, Bachelor's Programme 180 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:slåtteräng, etablering, pluggplantor, frösådd, äng, urban äng, hö, slåtter, skötsel, Hay meadow, establishment, plug plant, seed sowing, meadow, urban meadow, hay
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16584
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16584
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Nature conservation and land resources
Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:19 Apr 2021 11:06
Metadata Last Modified:20 Apr 2021 01:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics