Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kring ungdomars skolgårdar finns en osäkerhet, målgruppen räknas som barn samtidigt som de närmar sig vuxen ålder. FNs Barnkonvention blev 2020 svensk lag vilket ger ungdomar rätt till lek och vila, under pauser från skolarbetet. Skollagen ger dock inget uttalat stöd för en skolgård utan fokuserar på målstyrda kunskapskrav. Trots att lek och vila inte tydligt regleras av skollagen fyller det en funktion för att ge ungdomar reflektion och återhämtning.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur gröna kvaliteter tillsammans med en medveten gestaltning för utomhusaktiviteter kan öka användningen av en skolgård på högstadiet. Studien tar fasta på vetenskapliga belägg som stödjer positiva hälsoeffekter när vi vistas i grönska. Uppsatsen genomförs med en undersökande gestaltning av Björkebyskolans skolgård, belägen i Järfälla kommun. Gestaltningen inspireras av de verktyg som finns för yngre barns skolgårdar: lekvärdezoner och lekotoper. Konceptnamnet: "To be or not to be a biotope" sammanfattar målgruppens brytningstid mellan barn och vuxen och deras miljö. Principer för ungdomars utomhusaktiviteter skapas med stöd av kulturella ekosystemtjänster, Jan Gehls definitioner av god stadsbyggnad, Nick Robinsons visuella kompositioner för växter och författarens egna erfarenheter som lärare. De får namnet skolgårdsprinciper och var och en av dem förses med en förklarande ikon. Utifrån platsstudier formas skolgårdszoner med olika naturkaraktär. De innehåller aktiviteter av skilda slags och de får namnen: Natur, Gård och Park. Zonerna prövas och utgör en grund i gestaltningsförslaget i likhet med entréområden. Entréerna ökar rörligheten mellan inne och ute och kan jämföras med transithallar. De tillför även identitet åt den undersökta skolan. Gestaltningsförslagets avslutande steg är att applicera och aktivera skolgårdsprinciperna på Björkebyskolans skolgård.

Studiens resultat visar att de metoder som använts i gestaltningen skapar en upplevelserik och varierad utemiljö och kan utvecklas vidare. Dessutom kan tillförseln av olika gröna kvaliteter, exempelvis förbättrat mikroklimat och lokal dagvattenhantering, förbättra förutsättningarna för utomhusaktiviteter. Skolgårdslandskapet får en tydligare rumsbildning vilket bör studeras ytterligare för att bevaka tryggheten på skolgården. En stor fördel med gestaltningsförslaget är att skolgården inte förblir en isolerad ö utan tillåts befolkas och få parkkvaliteter. Genom att tillgängliggöra skolgården för fler användare görs vinster i samhällsekonomi, parkförvaltning och folkhälsa.

Till sist ges förslag på vidare utveckling genom Barnombudsmannens vägledning Barnrättsresan och två planeringsverktyg för skolgårdar.

There is uncertainty around the design of adolescent children’s schoolyards. The target group are children at the same time as they approach adulthood. The UN Convention on the Rights of the Child, which is Swedish law since 2020, gives young people the right to play and rest during breaks in school. The Education Act states nothing for the schoolyard as it focuses on knowledge requirements. Play and rest is of importance as it is a way for adolescents to reflect and recover even though this is not stated in the Education Act.

The aim of this thesis is to investigate how green qualities together with a thought through design for the outdoor activities can increase the use of a schoolyard for adolescent children. The thesis is based on studies that claim evidence of greenery's positive effect on health. It is carried out with an exploratory design of the schoolyard of the school of Björkeby in Järfälla. Tools developed for the design of younger children’s schoolyards inspire the design: play value zones and lekotopes. The concept name: To be or not to be a biotope summarizes the target group's transformation from children to adults and their relation to their environment. Principles for the design of the adolescents' outdoor activities are developed from the concept of ecosystem services, Jan Gehl's definition of good urban planning, Nick Robinson's visual composition for plants, and the author's own experiences as a teacher. The developed schoolyard principles has each an icon and a belonging explanation. From the on-site studies, different nature character zones were developed within the schoolyard. The zones called; nature, yard and park, contain also activities of various kinds. The incidence of the zones were studied and together with the design of the entrance areas, a base for the design was created. The entrances were designed to increase the mobility between the indoor and outdoor environments as a kind of transit hall. They were also designed to give the schoolyard of Björkeby a specific visual character and identity. The last step in the design process uses the schoolyard principles to increase the variety of outdoor activities.

The design method created a diverse schoolyard rich of experiences and can be developed further. Furthermore, the incorporation of a range of different green qualities, such as the improvement of the yards microclimate and the management of the storm water within the schoolyard, improves the conditions for schools outdoor activities. The green qualities developed creates distinctive spaces within the schoolyard landscape. However, the safety aspect has to be addressed if the proposed design would be implemented. A major advantage of the design proposal is that the schoolyard does not remain as a secluded area for just one purpose. Instead, it has park qualities and allows anyone to use it. By making the schoolyard available and more public, the economic, social and ecological sustainability of the municipality will increase.

Finally, proposals for further development are given through The Ombudsman for Children guidance on how to work with The UN Convention on the Rights of the Child. The guidance is called Barnrättsresan. Besides, two planning tools for schoolyards are proposed.