Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Renen i Sverige är ett semidomesticerat hjortdjur som under tusentals år har anpassat sig till klimatet
i norr. Alla i Sverige har rätt att äga en ren men det är enbart samer som får bedriva renskötsel.
Under renskötselåret, som består av åtta årstider, är renskötarens främsta uppgift att förflytta renarna
till bra betesmarker och bevaka hjorden. Sedan 1960-talet har renskötseln genomgått stora moderniserade förändringar. Från att ha varit en intensiv skötsel med tama renar i mindre hjordar till dagens extensiva renskötsel med mindre tama renar, större hjordar och en tillgång till modern teknik
som t.ex. motorfordon.
Klimatförändringens effekter och en ökad konkurrens om markerna från andra näringar och intressen påverkar renen och rennäringen negativt. Det leder bland annat till att renarna vintertid behöver
stödutfodras. Stödutfodring innebär en ökad stress för djuren, speciellt då de i samband med detta
ofta behöver hägnas. Hållande av ren i hägn leder till ett ökat smittryck i hjorden och därmed fler
sjuka djur.
Djurvälfärd handlar om hur djur mår. Det finns flera definitioner av djurvälfärd och de kan delas in
i tre olika approacher. Den första menar att djurets välfärd är god om dess fysiska hälsa är god, den
andra utgår från djurets känslor och att positiva känslor är förenat med god djurvälfärd och den
tredje approachen förespråkar att god djurvälfärd uppnås när djur får leva i enlighet med sin sanna
natur. De flesta av dagens forskare är överens om att alla tre approacher ska inkluderas i definitionen
av god djurvälfärd. Med en god djurvälfärd följer en god hälsa. För att bedöma djurvälfärd används
det ofta standardiserade protokoll för det specifika djurslaget som bedömaren utgår från. Det övergripande syftet med detta examensarbete var att sammanställa litteraturen inom området och på sikt
öka kunskapen om djurvälfärd hos ren. Det mer specifika syftet var att lägga fram ett förslag till ett
bedömningsprotokoll som kan användas för en systematisk djurvälfärdsbedömning av ren i fält,
samt att ta fram ett förslag till en enkät som kan användas för att få en uppdaterat information om
djurvälfärden hos svenska renar och även undersöka hur renägare bedömer djurvälfärd i praktiken.
I litteratursökningen hittades få artiklar om djurvälfärdsbedömning på ren. De bedömningsprotokoll
som tagits fram i examensarbete har därför baserats på de protokoll som finns för nötkreatur men
med hänsyn till de stora skillnaderna i typ av djurhållning och djurslagen som sådana.
Konklusionen av litteraturstudien är att för att upprätthålla en god djurvälfärd och undvika sjukdom
krävs det en ökad kontroll, kunskap och forskning om de sjukdomar och andra djurvälfärdsproblem
som drabbar ren. Protokollet som utvecklats för djurvälfärdsbedömning av ren skulle kunna underlätta ett systematiskt insamlande av data kring djurvälfärdsläget hos ren i olika situationer, i första
hand inom det aktuella forskningsprojektet vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ”Allvarliga infektionssjukdomar i öga och mun påverkar djurvälfärden hos svenska renar”. På sikt skulle
protokollet också kunna användas av andra forskare, renägare, rådgivare och myndigheter med intresse för renarnas välfärd. Detta skulle i förlängningen kunna stärka djurvälfärden, bl.a. genom att
öka möjligheterna att förebygga sjukdom samt att tidigt fånga upp individer som är nedsatta och
/eller blivit utsatta för stress en längre tid, och då vidta relevanta åtgärder. Det finns dock svårigheter
med att bedöma välfärd hos ren i praktiken. Exempel på detta är väderförhållanden och begränsad
tamhet hos djuren. Det kan leda till att bedömaren inte kan se djuren tillräckligt bra och/eller under
en tillräckligt lång tid samt att enskilda individer inte kan särskiljas, vilket är något som krävs för
att kunna utföra en rättvis djurvälfärdsbedömning.
Med hjälp av den enkät som tagits fram inom ramen för detta arbete skulle kunskapen om välfärd,
hälsoläge och djurvälfärdsbedömning hos svenska renar kunna förbättras. Förhoppningen är att detta
examensarbete kan vara en steg mot att lyfta vikten av att upprätthålla och arbeta mot en god djurvälfärd hos ren. Likaså vilka fördelar det innebär att genomföra systematiska djurvälfärdsbedömningar samt att arbeta förbyggande och tillsammans.

The reindeer in Sweden is a semi-domesticated deer that has adapted to the climate in the north for
thousands of years. Every Swedish citizen has the right to own a reindeer, but only person with Sami
origin is allowed to conduct reindeer husbandry. During the reindeer husbandry year, which consists
of eight seasons, the reindeer herder's main task is to move the reindeer to good pastures and guard
the herd. Since the 1960s, reindeer husbandry has undergone major modernized changes. From
being an intensive care with domestic reindeer in smaller herds to today's extensive reindeer husbandry with smaller domestic reindeer, larger herds and an access to modern technology such as
motor vehicle.
The effects of climate change and increased competition for land from other industries and interests
have a negative effect on reindeer and reindeer husbandry. Among other things, this means that the
reindeer need to be fed in support during the winter. Support feeding means increased stress for the
animals, especially as they often need to be fenced in connection with this. Keeping reindeer in
enclosures leads to an increased infection pressure in the herd and thus more sick animals.
Animal welfare is about how animals feel. There are several definitions of animal welfare and they
can be divided into three different approaches. The first is that the animal's welfare is good if its
physical health is good, the second is based on the animal's feelings and that positive emotions are
associated with good animal welfare and the third approach advocates that good animal welfare is
achieved when animals are allowed to live according to their true nature. Most of today's researchers
agree that all three approaches should be included in the definition of good animal welfare.
With good animal welfare comes good health. To assess animal welfare, the standardized protocols
for the specific species of animal on which the assessor is based are often used. The overall purpose
of this thesis was to compile and in the long run increase the knowledge about animal welfare in
reindeer. The more specific purpose was to present a proposal for an assessment protocol that can
be used for a systematic animal welfare assessment of reindeer in the field, and to produce a proposal
for a survey that can be used to investigate the situation regarding animal welfare in Swedish reindeer and also investigate how reindeer owners assess animal welfare in practice.
In the literature search, few articles on animal welfare assessment were found on reindeer. The assessment protocols developed in the degree project have therefore been based on the protocols that
exist for cattle, but with regard to the large differences in the type of animal husbandry and the
animal species as such.
The conclusion of the literature study is that in order to maintain good animal welfare and avoid
disease, increased control, knowledge and research is required about the diseases and other animal
welfare problems that affect reindeer. The protocol developed for animal welfare assessment of
reindeer could facilitate a systematic collection of data on the animal welfare status of reindeer in
various situations, primarily within the current research project at the Swedish Veterinary Institute
(SVA) "Serious infectious diseases of the eye and mouth affect animal welfare in Swedish". In the
long run, the protocol could also be used by other researchers, reindeer owners, advisers and authorities with an interest in reindeer welfare. This could in the long run strengthen animal welfare, e.g.
by increasing the possibilities of preventing disease and early detection of individuals who are imAbstract
paired and / or exposed to stress for a longer period of time, and then take relevant measures. However, there are difficulties in assessing the welfare of reindeer in practice. Examples of this are
weather conditions and limited tameness in the animals. This can lead to the assessor not being able
to see the animals well enough and / or for a sufficiently long time and to individuals not being able
to be distinguished, which is something that is required to be able to perform a fair animal welfare
assessment.
With the help of the questionnaire developed within the framework of this work, knowledge about
welfare, health status and animal welfare assessment in Swedish reindeer could be improved. The
hope is that this thesis can be a step towards raising the importance of maintaining and working
towards a good animal welfare in reindeer. Also what benefits it entails to carry out systematic
animal welfare assessments and to work preventively and together.