Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad landskapsarkitekter behöver ta hänsyn till för att tillgängliggöra gröna utomhusmiljöer för personer med autismspektrumtillstånd (AST), utifrån de behov som dessa personer kan uppleva.

Flera kurser under landskapsarkitektutbildningen har uppmärksammat begreppen ”tillgänglighet” och ”gestaltning för alla”. Det primära fokuset har, enligt min uppfattning, riktats mot anpassningar för personer med nedsatt förmåga att fungera fysiskt, men begreppet tillgänglighet innefattar även nedsättning av andra orienteringsförmågor (Boverket 2019, Socialdepartementet 2008:26). Att begreppet ”tillgänglighet”, för landskapsarkitekter, huvudsakligen uppmärksammar personer med nedsatt förmåga att fungera fysiskt är inte förvånande. Utgångspunkten för vårt arbete är nämligen att ge förslag på tillägg och/ eller förändringar i den fysiska miljön. Det verkar vara ett kunskapsglapp om neuropsykiska funktionsvariationer och hur man som landskapsarkitekt kan anpassa miljöer för att underlätta tillgängligheten för personer med AST. Det är den frågan som är fokus i det här arbetet.

Sverige har, genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, åtagit sig att åstadkomma regler om funktionsnedsatta personers rätt till delaktighet och jämlikhet i samhällslivet (Socialdepartementet 2008:29–30). Den byggda miljön ska utformas på lika villkor för alla människor (Länsstyrelsen Stockholm 2020:12, Socialdepartementet 2008:12, 13). Genom gestaltning, planering och förvaltning påverkar landskapsarkitekter hur den byggda miljön ser ut och fungerar. Det innebär att vi har ett ansvar gentemot samhället i vårt arbete.

För att undersöka vad landskapsarkitekter behöver ta hänsyn till för att tillgängliggöra gröna utomhusmiljöer för personer med AST formulerades följande frågeställningar: ”Vad kan uppfattas svårt för personer med AST i den byggda miljön?” och ”Hur kan landskapsarkitekter bidra till att skapa tillgängliga gröna utomhusmiljöer för personer med AST?”.

Undersökningen genomfördes med hjälp av en litteraturgenomgång och semistrukturerade intervjuer. Litteraturgenomgången bidrog med kunskap om AST och vilka aspekter som befintliga studier kommit fram till är viktiga vid planering och gestaltning av utomhusmiljöer för personer med AST. De semistrukturerade intervjuerna användes för att jämföra forskningsresultaten från litteraturgenomgången med den erfarenhetskunskap som informanterna har. På det sättet analyserades viktiga svårigheter fram och hur de kan adresseras.

Presentationen av resultatet genomfördes med inspiration av Christopher Fraylings (1993) förhållningssätt “Research for art and design”. Resultatet presenteras med principskisser på vad som kan uppfattas svårt i den byggda miljön, samt hur landskapsarkitekter kan bidra till att skapa tillgängliga gröna miljöer för personer med AST. Bland annat lyftes att oförutsägbara händelser och förändringar kan vara svåra för personer med AST att hantera. Det är något som för landskapsarkitekter är svårt att påverka men trots allt en aspekt som är viktig att vara medveten om. En annan aspekt är att personer med AST kan vara överkänsliga mot vissa typer av sinnesstimuli och en utformning som gör det möjligt att dra sig undan kan vara viktigt för dessa personer. I diskussionen lyfts bland annat hur arbetets valda teoretiska perspektiv och metoder kan ha påverkat resultatet. Diskussionen lyfter även att tillgängliga gröna utomhusmiljöer anpassade för personer med AST, enligt examensarbetet, skulle kunna gynna alla människor.

The aim of this thesis is to investigate what landscape architects need to consider when making green outdoor environments accessible to people with ASDs, based on the needs that these people may experience.

During the education, several courses have drawn attention to concepts of “accessibility and “design for all”. In my opinion, adaptations for people with physical functional variations has been the primary focus, but the concept of accessibility also includes other orienteering capabilities (Boverket 2019, Socialdepartementet 2008:26). However, the fact that the concept of “accessibility” within landscape architecture mainly focuses attention on those with physical variations is not surprising. In our work we give suggestions for additions and/ or changes in a physical environment. There seems to be limited knowledge about neuropsychiatric functional variations in the landscape architecture business, which is something this thesis wants to investigate.

Through the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, Sweden has undertaken to establish rules on the right of people with disabilities to participation and equality in society. Our built environment must be designed in a way so that as many people as possible can participate in society on equal terms. Through design, planning and management, landscape architects influence how the built environment looks and functions. In this way, landscape architects have a responsibility to society through our work.

To investigate what landscape architects need to take into account to offer green outdoor environments for people with ASD, the questions were formulated as follows: “What can be perceived as difficult for persons with ASD in the build environment?” and “How can landscape architects contribute to creating accessible green environment for persons with ASD?”

The survey was conducted through the methods literature review and semi-structed interviews. The literature review provided knowledge of ASD and information about what knowledge already existed within the subject area of the thesis. The semi-structed interviews were used to assess the value of information from the literature review and to develop the survey with new knowledge. The presentation of the implementation was inspired by Christopher Frayling´s approach “Research for art and design”.

The results are presented with principal sketches of what can be difficult to perceive in a built environment, and how landscape architects can contribute to creating green environments for people with ASD. Among other things, unpredictable events and changes can be complicated for people with ASD to manage. Unpredictability in urban spaces is difficult to control but a design aspect landscape architects may in fact consider. An area designed which makes it possible to retreat can be an important feature for peoples with ASD. It can provide an opportunity to sort out sensory impressions and to take part in the social context on their own terms. The discussion highlights, among other things, how the work´s chosen theoretical perspectives and methods may have affected the result. The discussion also highlights that, according to the thesis, accessible green outdoor environments for people with ASD could in fact benefit all people.