Home About Browse Search
Svenska


Gertzell, Henrik, 2020. Lostor : biologi, utbredning och kontroll. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Crop Production Ecology

[img] PDF
798kB

Abstract

Gräsogräs har blivit allt vanligare i odlingssystem med övervägande del höstsådda grödor. Övergången från traditionell jordbearbetning med plog till reducerad bearbetning med kultivator och harv gynnar även gräsogräsen. Lostor (Bromus L.) förekommer naturligt i Sverige, men på senare tid har allt oftare främst sandlosta (Bromus sterilis L.) och luddlosta (Bromus hordeaceus L.) rapporterats som problemogräs. I den här studien har lostornas biologi, utbredning, spridning och åtgärder för att kontrollera dem undersökts. Studien innehåller två delar, en genomgång av litteratur inom området och en intervjudel med 16 växtodlingsrådgivare i olika regioner i södra och mellersta Sverige. Intervjufrågorna behandlade områden som utbredning, spridning, skördenedsättning, förebyggande åtgärder och kontroll. Lostorna förekommer idag mer eller mindre från de sydligaste delarna i Sverige upp till Mälardalsområdet. När lostor är etablerade i fält kan de orsaka betydande skördeförluster, i sandlostans fall på upp till 10%, och ibland mer. Den sprids från fältkanter med maskiner in i fälten, med maskiner mellan fält och förmodligen även med utsäde. Genom att använda sig av förebyggande, mekaniska och kemiska åtgärder går det att kontrollera lostorna. Det är viktigt att lantbrukarna lär sig känna igen vilka gräsogräs de har i fältet så att rätt åtgärder sätts in. Den enklaste åtgärden med god effekt utan att behöva göra några större förändringar i växtodlingssystemet är att använda vändande jordbearbetning, dvs plöjning. En återgång till en mer varierad växtföljd med antingen vall eller flera på varandra följande år med vårsådda grödor har också bra effekt. Om plöjning eller ändrad växtföljd anses vara för stora förändringar finns andra alternativ. Med fördröjd sådd på hösten kan en eller flera falska såbäddar genomföras för att locka sandlostan att gro. Gäller det luddlosta är det bäst att lämna fröerna ostörda på ytan. När fröna väl grott kan plantorna bekämpas mekaniskt eller kemiskt före sådd. Cirka 84% av lostans frö hamnar inom en meters radie från plantan vid drösning. För att minska kantspridning kan en zon intill fältkanterna sås in med vallarter, som sedan kan kontrolleras med upprepad putsning. När det gäller kemiska metoder för att kontrollera lostor är effekterna varierade, dels på grund av att det är svårt att pricka optimal tidpunkt för bekämpning, dels på grund av lostans, speciellt sandlostans, inneboende tolerans mot herbicider. En möjlig anledning till att odlingen av höstgrödor ökat i Sverige är att de ger ett bättre ekonomiskt resultat jämfört med vårsådda grödor. Vid en förenklad ekonomisk jämförelse framgick det dock att en ensidig växtföljd med mycket höstgrödor och problem med losta inte lönar sig jämfört med en växtföljd med mer vårsådda grödor.

Main title:Lostor
Subtitle:biologi, utbredning och kontroll
Authors:Gertzell, Henrik
Supervisor:Lundkvist, Anneli
Examiner:Öborn, Ingrid
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NY003 Agricultural Programme - Soil/Plant 270 HEC
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Crop Production Ecology
Keywords:Anisantha sterilis L, biologi, Bromus hordeaceus L, Bromus sterilis L, gräsogräs, kontroll, losta, luddlosta, sandlosta, spridning, utbredning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16414
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16414
Subjects:Agricultural research
Language:Swedish
Deposited On:10 Feb 2021 09:30
Metadata Last Modified:11 Feb 2021 02:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits