Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Forskning kring den betydelse utformningen av vår fysiska och psykosociala miljö har för vårt välmående och för att bidra till att skapa goda miljöförutsättningar för ökad hälsa är ett forskningsområde med växande evidens.
Samtidigt som våra urbana livsmiljöer växer och förtätas så minskar och begränsas samtidigt nära tillgång till att vistas i naturmiljöer som har positivt effekt för vårt fysiska och mentala välmående. En av vår tids stora samhällsutmaningar är att bygga hälsofrämjande, hållbara och resilienta urbana miljöer, som både är anpassade för klimatrelaterade miljöförändringar och som kan
fungera som hälsosamma livsmiljöer för oss människor. Att bevara, utveckla och tillgängliggöra miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet, stimulerar till sociala interaktion, och som ger naturkontakt för mental återhämtning, lyfts som några strategiskt viktiga åtgärder som kan möjliggöra en livsföring som kan motverka livsstilsrelaterade sjukdomar, främja hälsa och
välmående och stödja återhämtning från ohälsa. En viktig framgångsfaktor för att vi ska bli framgångsrika i att utveckla hälsofrämjande urbana livsmiljöer är att vi lyckas omsätta den forskningsevidens som finns, till kunskap som är praktiskt tillämpbar i planerings- och
designprocesser inom samhällsutveckling.
Syftet med den här fallstudien är att utforska hur evidensbaserade designprinciper kan appliceras
på en praktisk nivå inom samhällsplanering vid utveckling av hälsofrämjande urbana grönytor. Studien har genomförts i en lokalt förankrad kontext som tar hänsyn både till universella såväl som brukarunika hälsofrämjande miljöaspekter. Genom deltagande aktionsforskning som övergripande metod observeras ett forsknings- och utvecklingsprojekt, där forskare och landskapsarkitekter inom kommunal planering samarbetar med att planera för utveckling en evidensbaserad offentlig hälsopark. Genom att använda evidensbaserade metoder och verktyg, och följa en evidensbaserad arbetsprocess, utvecklas ett konceptuellt designförslag som avser guida utveckling av en evidensbaserad hälsofrämjande offentlig park.
Fallstudien exemplifierar hur evidensbaserad, teoretisk kunskap om gröna miljöers hälsoeffekter
kan konkretiseras och tillämpas vid planering av en urban hälsopark. Det observerade samarbetsprojektet utgör ett belysande exempel på hur hälsofrämjande planering av urbana grönytor kan appliceras inom samhällsutvecklingsprocesser, med fokus på utveckling av kulturella ekosystemtjänster kopplat till vårt fysiska och psykiska välmående. Studien identifierar fyra
övergripande processteg, landskapsanalys, brukarundersökning, utveckling av konceptuellt
designförslag och förankring, vilka utgör potentiellt viktiga delmoment vid planerings- och designprocesser av evidensbaserade och hälsofrämjande urbana parker och grönytor. Olika brukarbehov, deras skilda och ibland konflikterande behov av tillgång till olika miljökvaliteter, beskrivs och diskuteras ur ett miljöpsykologiskt bakgrundsperspektiv.

Research that emphasizes the importance the design of our physical and psychosocial environment has on our well-being, and to help create good environmental conditions for increased health, is a research area with growing evidence. While our urban habitats are growing larger and denser, close access to visit natural environments that bring positive effect on our physical and mental well-being are limited or reduced. One of the major societal challenges of our time is to build health-promoting, sustainable and resilient urban environments, which are both adapted to climate-related environmental changes
and that can serve as healthy habitats for us humans. Preserving, developing and making accessible environments that stimulate physical activity, stimulate social interaction, and provide natural contact for mental recovery, are highlighted as some strategically important measures that can enable a way of life that can counteract lifestyle-related diseases, promote health and well-being and support recovery from ill health. An important success factor for us to be successful in developing health-promoting urban habitats is that we succeed in translating the research expertise that exists, into knowledge that is practically applicable in planning and design processes in urban development.
The purpose of this case study is to explore how evidence-based design principles can be applied
to a practical level in urban planning in the development of health-promoting urban green spaces. The study has been conducted in a locally based context that takes into account both universal as well as user-unique health-promoting environmental aspects. Through participatory
action research as an overall method, a research and development project is observed, where
researchers and landscape architects in municipal planning collaborate to plan for development of
an evidence-based public health park. By using evidence-based methods and tools, and by following
an evidence-based work process, a conceptual design proposal is developed that aim to guide the
development of a health-promoting public park based on current research knowledge. This case study exemplifies how research-based, theoretical knowledge of the health-promoting effects of green environments can be translated into practical design details and applied in urban
development project when planning for a public health park. The observed collaborative project
serves as an illustrative example of how health-promoting planning of urban green spaces can be applied in urban development processes, with a focus on the development of cultural ecosystem services linked to our physical and mental well-being. The study identifies four steps in the work process; landscape analysis, user-need investigation, development of conceptual design proposal and anchoring, which are potentially important components in planning- and designprocesses of evidence-based and health-promoting urban parks and green spaces. Different user needs, their different and sometimes conflicting needs of access to different environmental qualities,
are described and discussed from an environmental psychological background perspective.