Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den första gången termen landskapsarkitektur förefaller ha förekommit i skrift var under sent 1820-tal. Efter hand kom begreppet att användas av allt fler, vilket ledde till en successiv etablering.

Denna etablering dröjde dock norröver och det var först under det förra seklet som yrket på riktigt befästes i Sverige i samband med en handfull arkitekter.

Sven-Ingvar Andersson är en av de förgrundsgestalter som kanske har haft störst påverkan på landskapsarkitekturen i Sverige men även i Skandinavien. Detta arbete ämnar undersöka vad som är kännetecknade för det formspråk som präglar ett flertal av de projekt som Andersson har skapat, vilka likheter och skillnader som går att urskilja.

Arbetet präglas av de tre landskapsarkitekturhistoriska fallstudierna som har genomförts. Inom ramen för dessa fallstudier har ytterligare en metod framtagen av landskapsarkitekten Simon Bell applicerats för att möjliggöra en analys och abstraktion av de visuella element som den fysiska miljön består av. Utöver de undersökningar av Gustav Adolfs Torg i Malmö, Lunds Centralstation och Sankt Hans Torv i Köpenhamn som fallstudierna präglas av har andra så kallade referensprojekt undersökts i och med arbetets litteraturstudie. Detta har ansetts fördelaktigt i och med att det har möjliggjort en bredare analys av det formspråk som präglar Sven-Ingvar Anderssons konstnärskap.

Kännetecknande för arbetets fallstudier var att alla tre platser präglas av linjer i olika utsträckning. Enligt Simon Bell består den fysiska miljön av så kallade ”basic elements” och punkten, linjen, ytan samt volymen utgör dessa beståndsdelar. Olika effekter, såsom riktning och orientering, är särskilt märkbara i samband med dessa linjer. Även andra, till synes motstridiga, effekter såsom enhetlighet och variation förefaller vara resultat av hur dessa linjer har kombinerats. En sparsam användning av växtmaterial präglar projekten och växtlighet har framförallt använts i form av punktinsatser. Den mest iögonfallande användningen av växter är de trädgrupper som accentuerar den axel som karaktäriserar stationsområdets huvudgata i Lund. Dessa medför en subtil men homogen rytm på platsen.

Det är anmärkningsvärt hur ett antal motiv och mönster har använts i ett relativt stort antal projekt. Dessa motiv är återkommande, både bland fallstudierna och referensprojekten, oberoende av typologi och år av färdigställande men med vissa variationer. Materialiseringen av dessa former, alltså genom vilket eller vilka material dessa former manifesteras, skiljer sig dock från projekt till projekt. Ellipsen, mer eller mindre parallella linjer som överlappar varandra och medför abstrakta motiv samt rutnätmotivet är de motiv och mönster som i dessa projekt förefaller vara mest iögonfallande och karaktäristiskt för Sven-Ingvar Anderssons formspråk.

The term landscape architecture seems to have been used for the first time in the 1820s. Gradually it was used to a greater extent, which eventually led to its establishment.

This so-called establishment of the term was however delayed in Scandinavia and the profession of landscape architecture was not fully recognized in Sweden until the 20th century during a time when a small but prolific group of architects were active.

Sven-Ingvar Andersson was one of these architects who arguably had the most profound impact not just considering the landscape architecture in Sweden but in Scandinavia as a whole during his lifetime. The intention with this paper is to investigate the characteristics of the landscape architect that is Sven-Ingvar Andersson, and especially the forms that make up the projects and designs he created. What similarities and differences are distinguishable when comparing these projects?

The landscape architectural case studies constitute the main component of the work that has been carried out. Yet another method has been utilized with the case studies as its methodical framework and is created by the landscape architect Simon Bell. Bell elaborates in his book Elements of Visual Design in the Landscape how the visual elements, which make up the physical environment, can be abstracted and analysed. Other than the investigations of Gustav Adolfs Torg in Malmö, Lunds Centralstation and Sankt Hans Torv in Copenhagen which have been subjects to the recently mentioned case studies other so-called reference projects have been examined within the literature study. This approach has been considered favorable in order to broaden the analysis of the design created by Andersson.

Lines was a shared feature by all sites involved in the case studies. The physical environment constitutes of “basic elements” according to Simon Bell and the point, line, plane and volume represents these elements. Numerous effects, especially direction and orientation, are noticeable in relation to the lines observable on these sites. Other seemingly contradictory aspects such as unity and variation are obvious effects due to the combination of lines. Plants have been scarcely used on all sites and the most conspicuous use is arguably the groups of trees, which accentuate the main street’s axis in Lund. These groups implicate a subtle but homogenous rhythm.

It is noteworthy how a certain number of motifs and patterns reoccur in relatively many projects. These motifs reoccur both among the case study projects and the reference projects, among projects characterised by different typologies and among projects finished both early and late in Anderssons carrier. The materialization of these forms does however differ from project to project. The ellipse, more or less parallel lines that overlap and create abstract patterns and the grid pattern constitute the motifs and patterns which appear to be the most apparent and characteristic visual features created by Sven-Ingvar Andersson.