Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The interest in the importance of grasslands in Europe has been addressed by the EU project SUPER-G, whose objective is to increase the productivity of grasslands while also exploring how these lands contribute to other types of ecosystem services, i.e. various benefits that humans receives from nature. As part of the project, I have in this essay chosen to do a literature study where I focus on the ecosystem services biodiversity, recreation, food production and carbon sequestration, and explore the importance of cultivated grasslands (permanent grasslands) and non-cultivated grasslands (semi-natural pastures) for these services. I also briefly describe three different kinds of grasslands and what the definition of ecosystem services is.
In a survey conducted by SUPER-G 22 farmers in Sweden were asked about their grasslands and their importance for various ecosystem services. I have also compiled this data and drawn conclusions from this.
The results of the literature study show that semi-natural pastures make a great contribution to biodiversity by housing a large number of plant species. Semi-natural pastures are also important for people's recreation as an open landscape is closely linked to quality of life. On the other hand, permanent grasslands make a greater contribution to food production as animal feed. The survey results show that farmers find that their natural pastures contribute most to biodiversity, pollination, recreation and tourism as well as good quality of water, while permanent grasslands are considered to contribute most to carbon reduction and reduced greenhouse gas emissions and less flooding and erosion inhibition.
My conclusions are that the survey and the literature study coincide with regard to semi-natural pastures and biodiversity ecosystem services and recreation. They also show similar answers when it comes to permanent grasslands and grazing animals that can be considered to be closely related to food production. Regarding carbon storage, farmers believe that permanent grasslands contribute more to this ecosystem service than semi-natural pasture lands do, but the literature study shows some uncertainties in the matter.
Since the threats against Europe's grasslands are many, hopefully future studies can provide more clarity on the importance of grasslands to humans and how we should best manage them. After writing this paper there is no doubt that they are well worth preserving.

Intresset för gräsmarkernas betydelse i Europa har bl.a. aktualiserats av EU-projektet SUPER-G vars mål är att höja gräsmarkernas produktivitet samtidigt som man vill undersöka hur dessa marker bidrar till olika typer av ekosystemtjänster, d.v.s. olika nyttor som människan erhåller av naturen. Som en del i projektet har jag i denna uppsats valt att göra en litteraturstudie där jag fokuserar på ekosystemtjänsterna biodiversitet, rekreation, matproduktion och kolinlagring samt undersöker vilken betydelse kultiverade gräsmarker (äldre vall) samt icke-kultiverade gräsmarker (naturbetesmarker) har för dessa tjänster. Jag beskriver också kort tre olika typer av gräsmarker samt vad ekosystemtjänster är för något.
I en enkät genomförd av SUPER-G har 22 lantbrukare i Sverige frågats ut angående sina gräsmarker och dess betydelse för olika ekosystemtjänster. Jag har även sammanställt dessa data och dragit slutsatser utifrån detta.
Resultatet av litteraturstudien visar att naturbetesmarker ger ett stort bidrag till den biologiska mångfalden genom att de hyser en stor mängd växtarter. Naturbetesmarker är också viktiga för människors rekreation då ett öppet landskap är nära kopplat till livskvalitet. Å andra sidan ger äldre vall ett större bidrag till matproduktion i form av foder till djur. Enkätresultaten visar att lantbrukarna tycker att deras naturbetesmarker bidrar mest till biologisk mångfald, pollinering, rekreation och turism samt god vattenkvalitet medan äldre vall anses bidra mest till kolsänka och minskat klimatgasutsläpp samt översvämning och erosionshämning.
Mina slutsatser är att enkätens svar och litteraturstudien sammanfaller när det gäller naturbetesmarker och ekosystemtjänsterna biodiversitet och rekreation. Både enkäten och litteraturstudien ger också liknande svar när det kommer till äldre vall och bete till djur som kan anses ligga nära till hands vad gäller matproduktion. Angående kolinlagring anser lantbrukarna att äldre vall bidrar mer till den ekosystemtjänsten än vad naturbetesmarker gör, men litteraturstudien visar på vissa osäkerheter i frågan.
Då hoten mot Europas gräsmarker är många kan förhoppningsvis framtida studier ge mer klarhet i gräsmarkernas betydelse för oss människor samt hur vi bäst bör sköta dem. Att de är väl värda att bevara råder det inget tvivel om efter att skrivit denna uppsats.