Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Samhället förlitar sig idag mer och mer på att mätbara variabler ska kunna fånga och förenkla den komplexa värld vi lever i. Människan vänder sig till kalkylerande metoder och går mot en “pedantisk byråkrati” där generaliseringen får oss att förlora det unika i situationer och individer (Bornemark 2018). Vid kvantifiering standardiseras situationer och komplexa frågor för att göra det möjligt att mäta och lättare att hantera (Neylan 2005; Ström, Molnar & Isemo 2018). Viktiga värden som saknar tydliga definitioner, såsom social hållbarhet eller stadsliv går inte att mäta med exakt precision (Gustavsson & Elander 2013) vilket ökar risken för att dessa värden försummas.

Uppsatsen är konstruerad som en deskriptiv undersökning där förhållanden som existerar just nu (Patel & Davidson 2003) beskrivs. Syftet med uppsatsen är att identifiera möjligheter och begränsningar när det kommer till kvantifiering av svårdefinierbara sociala värden. Uppsatsen behandlar också den dagsaktuella diskussionen om mätverktygens roll och plats inom stadsplanering och landskapsarkitektur. Syftet undersöks med hjälp av frågeställningen “Har verktyget Stadslivsindex validitet och reliabilitet”?

Verktyget valdes utifrån att det var ett verktyg utformat för Sverige och behandlar sociala värden. Stadslivsindex analyseras utifrån begreppen validitet och reliabilitet och skapar en bild av hur en kvantifieringsprocess kan gå till och står som referensexempel i en bredare diskussion. Verktyget Stadslivsindex funktion är att kvantifiera vad som skapar en levande stadsmiljö med hjälp av indikatorer i den fysiska miljön. I analysen av Stadslivsindex framkom det att verktyget har hög reliabilitet, eftersom indikatorernas kriterier som analysen mäter är väl definierade. Validiteten är dock inte hög då det inte med säkerhet går att fastställa att just det som mäts faktiskt skapar en levande stadsmiljö och bidrar till ett livligt stadsliv.

Verktygen har en viktig funktion i ett projekts process och inte enbart för att få fram ett resultat. Då verktyget kräver att olika kompetenser samlas resulterar det i kunskapsutbyten som annars inte sker. Stadsliv är ett socialt värde i den offentliga urbana miljön och spelar en viktig roll i vårt demokratiska samhälle. Att hantera stadens offentliga miljöer är ett ansvar som ska tas på största allvar. Resultatet visar att kvantifieringen baseras på kvalitativa bedömningar och att det krävs en viss expertkunskap för att få fram ett stadslivsindex. Bakom de flesta kvantitativa verktygen finns en expert, vilket bidrar till att också kvantifiering är subjektivt och påverkas av mänskliga faktorer. Mångsidigheten av kvantifiering i planerandet av urbana miljöer och dess roll som verktyg för att uppnå hållbar stadsplanering diskuteras i uppsatsen. Ambitionen är att uppmuntra till att kritiskt tänka igenom olika aspekter och val innan beslut om kvantifieringsverktyg fattas.

The subject of this paper is about the phenomenon of measuring social qualities with quantifying methods. The paper discusses the versatility of quantification in the planning of urban environments and its role as a method to achieve sustainable city planning. In the analysis, the quantifying tool, from the report “Levande stadsmiljöer” (in English: Vivid urban environments), “Stadslivsindex’s” validity and reliability is analyzed to paint a picture of how a quantifying process of a social value works. The ambition is to encourage readers to determine from a critical viewpoint and review the choice of quantifying tool before it is used.

Nowadays, society relies greatly on creating measurable variables to simplify our complex world. This reliance on calculating methods and move towards a “punctilious bureaucracy” where the generalization, in the end, causes us to lose the uniqueness in situations and individuals (Bornemark 2018). Hiller (2009) describes the human need for simplifying the cities as a concept that has been around since the subject was recognized for the first time.

“Ever since the planning and design of towns and cities became a recognized arena for human thought, planners and designers have worked with simplified conceptions of the city.” (Hillier 2009, s. 1)

When quantifying methods are used, the complex situations get standardized and generalized to make it possible to measure in numbers (Neylan 2005). Significant values that lack distinct definitions, such as “social sustainability” or “city life”, are difficult to measure with exact precision (Gustavsson & Elander 2013). This increases the risk of values being omitted or lost.

Since the world has become computerized the normalization of quantifying tools and tools has increased. It has been shown that there is or has been created, a need for measuring. With quantifying techniques it is easier to handle complex issues and problems (Neylan 2005; Ström, Molnar & Isemo 2018). Along this path, the quantification has also started to move towards measuring social values, for example, what it is that creates a good city life (Spacescape 2019). The need for quantifying tools is increasing within fields where sustainability is a big category. In the pursuit to achieve sustainable cities, the central aspects are that they should be space-efficient, economical, supply ecosystem services, and at the same time provide attractiveness, security, and comfort.

In the public environment city, life is a social value and plays an important role in a democratic society. In this paper this is brought to attention, along with the difficulties around quantifying social values and that it is of great importance that it is done with a critical approach. The city life in the public environment is a crucial aspect in a city, all citizens should be accounted for in the calculation. Taking care of the city’s democratic platforms, like urban spaces and public places, is a responsibility of great magnitude.