Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I jordbruket har behovet att utnyttja alla resurser effektivt blivit allt viktigare på senare år. Att ta vara på alla kunskaper angående grödans kväveutnyttjande är viktigt både för miljön och lantbrukarens ekonomi. Därför behöver vi lära oss mer om vilka faktorer som påverkar grödans kväveupptag. Sedan 2013 har Jordbruksverket analyserat höstvetets kväveupptag genom att anlägga så kallade nollrutor som inte gödslas. Kväveupptaget mäts både i rutorna och i det gödslade fältet. I detta kandidatarbete har dessa mätningar använts för att titta på hur vädret, marken och förfrukten kan påverka höstvetets kväveupptag. Nedslag har gjorts flera gånger under tillväxten på våren i syfte att titta på hur kväveupptaget förändrats. Vid en analys av vädret under första halvåret av de aktuella åren (2013–2019) framkom att 2018 var det tydligt varmaste året, men inte det torraste. Torrast var istället 2013, medan 2015 var både kallast och blötast. Högre temperatursumma leder till ett högre utvecklingsstadie vid tillgång på kväve. Mellan utvecklingsstadie och kväveupptag finns ett tydligt samband. Att odla höstvete efter stråsäd gav signifikant lägre kväveupptag än övriga förfrukter (huvudsakligen höstraps och ärt). En jämförelse mellan enskilda förfrukter visar att det bara var höstraps och klöverfrö som resulterade i signifikant högre kväveupptag än stråsäd. Fältets textur och mullhalt verkar inte påverka upptaget nämnvärt. Vid planering av gödslingsstrategi är det därför viktigt att känna till fältets förutsättningar, då i alla fall vädret och förfrukten kan påverka kvävebehovet.

In later years, the need to use resources efficiently in agriculture has become increasingly important. To use knowledge about nitrogen utilisation in crops is the key for reducing the environmental impact and for the economy of the farmer. Therefore, it is important to gain a higher understanding of the factors that affect nitrogen uptake in plants. The Swedish board of agriculture has since 2013 measured nitrogen uptake in winter wheat in fields in the south and middle parts of Sweden. The measurements were carried out in plots with no nitrogen fertilization in arable fields as well as in fertilized parts of the same fields. These measurements have been the foundation of this evaluation, which investigates the influence of weather, soil, and preceding crop of the nitrogen uptake in winter wheat. To assess how the uptake changes during the season, several analyses have been made at different growth stages, DC24, DC37 and DC55 (Zadok scale). In the evaluation of weather impact during the years in question (2013-2019), the particular years were compared to the average accumulated temperature and precipitation. 2018 was the warmest year while 2015 accumulated the lowest sum of temperature. 2015 had the highest amount of precipitation, while 2013 had the lowest precipitation. In the presence of nitrogen, a higher sum of temperature led to a higher growth stage. There was a clear correlation between growth stage and nitrogen uptake. In fields where cereals had been grown as preceding crop, the uptake was significantly lower in the winter wheat than after other preceding crops. Significant difference in nitrogen uptake could mainly be seen after oil seed rape and clover and compared with cereals. The uptake did not seem to be affected by the soil texture or organic matter content. Thus, it is most important to accommodate for weather and preceding crop when fertilizing, since these are aspects that can influence the nitrogen demand of winter wheat.