Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Förutom utsläpp av koldioxid från fossila källor innebär jordbruksproduktion utsläpp av stora mängder av klimatgaserna dikväveoxid och metan. Genom beräkningar av utsläppen i form av koldioxidekvivalenter på systemnivå har här jämförelser gjorts mellan två till driftsinriktning, när det gäller förhållande mellan djurhållning och växtodling, sett likartade gårdar. Samma beräkningsmetoder har använts som i Hushållningssällskapets projekt ”Jordbrukets klimatpåverkan”, det så kallade JOKERprojektet, genomfört 2009. Västraby gård är en konventionellt brukad mjölkgård i Skåne med relativt omfattande odling som använts som gårdsexempel i JOKER-projektet och som i detta kandidatarbete jämförts med Nibble gård som är en biodynamiskt brukad gård utanför Stockholm som också har både mjölkproduktion och odling för avsalu. Resultaten visar på lägre utsläpp av klimatgaser per ha på Nibble gård. Detta gäller framför allt för dikväveoxid, men även för koldioxid från användning av fossil energi vid produktion av insatsvaror samt nitratnivåer i marken som i sin tur påverkar omvandlingen till dikväveoxid. De främsta orsakerna till skillnad mellan dessa gårdar är användandet av mineralgödsel samt inköpta fodermedel. På Nibble gård använder man inte mineralgödsel, kemiska bekämpningsmedel eller lika stora mängder koncentrat vid utfodring av korna som på den konventionellt brukade gården Västraby. För Nibble gård ingick två år, ett år med torka (2018) och ett utan (2017) i den jämförande studien utan några väldigt stora skillnader i utsläppsnivåerna mellan dessa år. Det var lägre utsläpp 2018 från animalieproduktionen på grund av en minskad mängd boskap. Det kompenserade till stor del klimatpåverkan för foderinköpen detta år. Man kan vid beräkningar av detta slag, med gårdar som hela system, se att en minskad användning av mineralgödsel och fossila energislag samt med ökad självförsörjning och framför allt ett minskat djurantal kan klimatbelastningarna bli betydligt lägre, om man räknar per hektar. När man sedan beräknar klimatpåverkan per mängd producerad produkt blir sammanlagt skillnaderna mindre.