Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Världens befolkning ökar och mer mat måste kunna produceras i framtiden. För att uppnå detta mål har lantbrukare sen andravärldskriget använt sig av herbicider för att öka kvalitet och avkastning på sina skördar. Detta har använts obekymrat och nya herbicider och verkningsmekanismer har utvecklats fram till 80-talet. Till en början ansågs inte herbicidresistenta ogräs utgöra något större hot. Det kom hela tiden ut produkter med nya verkningsmekanismer som kunde användas för att kontrollera resistenta populationer. När inga nya verkningsmekanismer kom ut på marknaden och resistensen fortsatte att öka minskade antalet herbicider som kunde användas för att bekämpa dessa ogräs. Herbicidresistens är en genetiskt nedärvd förmåga som gör att ogräs inte längre påverkas av den verksamma substansen. Det finns olika sorters resistenser, target-site- och metabolisk resistens. För att ett ogräs ska klassas som resistent finns det vissa krav det ska uppfylla. Herbicide Resistance Action Committee (HRAC) är en global organisation som samlar in data om resistenta ogräs. De har delat in alla verkningsmekanismer i klasser för att lättare kunna skilja dem åt. De olika verkningsmekanismerna används till olika typer av ogräs i olika grödor.
Fokus i detta arbete har varit på utvecklingen av herbicidresistens i Nordeuropa. De länder som har granskats är Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Alla dessa länder har problem med resistenta ogräs men det skiljer sig i vilka arter och mot vilka verkningsmekanismer. Det finns vissa likheter beroende på klimat och vilka grödor som är vanliga att odla. Även ogräsfloran ser olika ut i de olika länderna. Ogräsen svinmålla (Chenopodium album), renkavle (Alopecurus myosuroides) och åkerven (Apera spica-venti) är exempel på ogräs som har resistenta populationer i många europeiska länder. Det finns också skillnader mellan ogräsen mot vilka verkningsmekanismer de utvecklar resistens mot. Renkavle är det ogräset som anses av många vara det besvärligaste ur resistenssynpunkt. Det återfinns inte bara i många länder utan det utvecklar även resistens mot många olika verkningsmekanismer.
För att få en helhetsbild av situationen i Europa har de olika aspekterna av historia, verkningsmekanismer, ogräs och ländernas generella jordbruk beaktats. Utifrån dessa aspekter kan slutsatsen dras att det finns flera faktorer som spelar in för utvecklingen av herbicidresistens. Påverkande faktorer är landets generella jordbruk, vilka grödor som odlas och är ekonomiskt hållbara och hur den generella växtföljden ser ut. Just nu finns det ingen fullständig sammanställning om vilka ogräsarter som har uppvisat resistens. Organisationen Weed Science (Weedscience.org), vars data som har använts i den här rapporten, har många arter listade. Det saknas fortfarande data men det byggs på allt eftersom herbicidresistensen sprider sig och identifieras.