Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hästens digestionssystem är utformat för att inta små mängder föda under en större
del av dygnet. I dagens hästhållningssystem utfodras hästar ofta på ett sätt som ger
dem begränsade möjligheter att utföra sitt naturliga födosöksbeteende. En utfodringsstrategi där hästen kan äta under lång tid är fri tillgång på vallfoder. Det är
dock en strategi som sällan fungerar i praktiken för vuxna hästar som inte tränas
hårt, eftersom hästarnas näringsbehov täcks av en mindre mängd foder än de frivilligt äter. Det kan leda till att många hästar riskerar att bli feta om de får fri tillgång
på vallfoder.

En utfodringsstrategi som används för att förlänga hästars ättid för vallfoder är
hönät. Hönäten är tänkta att göra det svårare för hästen att få i sig fodret och därmed
sänka äthastigheten. Tidigare forskning har visat att hönät kan förlänga hästars ättider
jämfört med utfodring på golv, men även nackdelar med att presentera vallfoder i
hönät har diskuterats. En sådan nackdel är att utfodring i hönät kan öka frekvensen
av frustrationsbeteenden hos häst jämfört med utfodring på golv. En annan strategi
som används för att förlänga hästars ättid är att komplettera foderstaten med halm.
Halm är ett stråfoder med lågt energiinnehåll och högt fiberinnehåll jämfört med de
flesta vallfoder, vilket kan göra halm till ett lämpligt fodermedel att dryga ut vallfodergivan med för att förlänga hästens tillgång på stråfoder. I denna studie undersöktes
hur användning av hönät och halm i olika kombinationer kan påverka hästars ättid
och ätbeteende vid portionsutfodring av vallfoder.

De fyra kombinationer som undersöktes i studien var hösilage på golv, hösilage i
nät, hösilage och halm i nät, samt hösilage i nät och halm på golv. Nio hästar ingick
i ett change-over försök där alla hästar genomgick alla behandlingar. Varje behandling varade tre dagar i rad, med en wash-out period på fyra dagar mellan varje behandlingsperiod. Vid observationerna undersöktes ättid, total födosökstid och födosökstid efter det att vallfodret var slut. Hästarnas ätbeteende registrerades under observationerna utifrån ett etogram.

Behandlingen hösilage på golv resulterade i kortare ättid (p <0,0004) och kortare
total födosökstid (p ≤0,04) än övriga behandlingar. En effekt av vecka kunde påvisas
där ättiden för vallfodergivan var längst vecka ett (p ≤0,03) och kortast vecka fyra (p
≤0,006). Födosökstiden efter vallfodrets slut tenderade att vara längre vid behandlingen hösilage på golv än hösilage i nät (p=0,06). Beteendet pillar i bädd förekom
vid 22% av observationstillfällena vid behandlingen hösilage i nät halm på golv och
vid 39% av observationstillfällena vid behandlingen hösilage på golv.

Slutsatsen som drogs av studien var att hönät kunde sänka hästars äthastighet och
därmed öka ättiden för en stråfodergiva jämfört med om den lades på boxgolvet. Användning av halm i kombination med vallfoder kunde förlänga hästens totala födosökstid, men inte ättiden för vallfodergivan. Hur utfodringsstrategierna kan användas
för att öka hästars möjlighet att utföra sitt naturliga födosöksbeteende och därmed
potentiellt öka hästars välfärd är ett ämne som behöver utforskas vidare.

The digestive system of the horse is designed to ingest small amounts of feed continuously. Our domesticated horses are often fed using strategies that do not allow
them to carry out their natural foraging behaviour. One feeding strategy where horses
can forage for a greater part of the day is ad libitum access to forage. This strategy is
however not often suitable for adult horses that are not in hard exercise since horses’
voluntary intake often exceeds their nutritional needs. This may lead to risk of obesity
for many horses that get ad libitum access to forage.

One feeding strategy that is used to extend the eating time for roughage is haynets.
The haynets are supposed to make it harder for the horse to ingest the feed and thereby slow down the consumption rate. Previous studies have shown that the use of
haynets can extend the eating time compared to feeding on the ground but disadvantages of using haynets are also discussed. One such disadvantage is that the frequency
of frustration behaviours might increase with the use of haynets compared to feeding
on the ground. Another strategy that is used to extend horses’ eating time is to add
straw to the ration. Straw contains less energy and more fibre than most forages,
which might make it a suitable feed to use for extension of the horses’ access to
roughage. The aim of this study was to examine the effect of combinations of haynet
and straw on eating time and feeding behaviour when feeding forage.

The combinations that were examined in the present study were haylage on the
ground, haylage in haynet, haylage and straw in haynet, haylage in haynet and straw
on the ground. Nine horses were observed in a change over study where each horse
underwent all of the treatments. Each treatment lasted for three days in a row, with a
four day wash out period in between. Eating time, total foraging time and foraging
time after the haylage was finished were measured. The feeding behaviours were registered according to an ethogram.

Eating time (p <0.0004) and total foraging time (p ≤0.04) were shorter for the
treatment haylage on the ground than for the other treatments. Weeks had an effect
on eating time which was longest the first week (p ≤0.03) and shortest the fourth
week (p ≤0.006). The foraging time after the haylage was finished tended to be longer
for the treatment haylage on the ground compared to haylage in haynet (p=0.06). The
behaviour “foraging in bedding” was registered in 60% of the observations with the
treatment haylage in haynet and straw on ground and in 92% of the observations
when the haylage was presented on the ground.

The conclusions made from this study were that the use of haynets can slow down
the consumption rate and thereby increase the eating time for forage compared to
feeding on the ground. Straw in combination with haynets could extend the total foraging time of the horse but not extend the eating time of forage. How these feeding
strategies can be used to extend the eating time and thereby potentially contribute to
increasing welfare in horses is something that has to be examined in further studies.