Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna uppsats är undersöka relationen mellan hur inkluderande en vindkraftsprojektering upplevs och synen på vindkraft bland invånarna på ett lokalt plan. Analysen bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer i Skärstadalen som ligger strax nordöst om Jönköping. Skärstadalen har projekterats för vindkraft av projekteringsföretaget Kraftö. Till min hjälp har jag använt mig främst av de teoretiska begreppen tillit och i förlängningen socialt kapital för att undersöka hur synen på vindkraft kan förklaras. För att utveckla förståelsen för projekteringsprocessen har jag använt mig av teorier om institutionellt kapital.
I dagsläget är inget beslut fattat huruvida det kommer bli en vindkraftspark eller inte, trots det ser vi hur viktig frågan är för flera av de boende i närområdet. Personerna har olika åsikter som till stor del grundar sig i olika typer av tillit. När personerna i Skärstadalen sätter sin tillit till olika typer av expertsystem uppstår olika läger i vilka man litar på olika experter. Där båda parter anser sig ha rätt och den andra parten i sin tur fel.
Det finns också ett missnöje bland en del av invånarna med hur kommunikation sköts av projekteringsbolaget. Detta leder till en känsla av att projekteringsprocessen inte är inkluderande. Samtidigt råder det oenighet om hur inkluderande en process behöver vara. Markägare anser att det i dagsläget finns för många som har åsikter om vindkraftsparken. Däremot finns det personer i Skärstadalen som eftersträvar en än mer inkluderande projekteringsprocess.
Analysen visar att det finns tydliga samband mellan hur inkluderande projekteringsprocessen upplevs och hur invånarna ser på vindkraft på ett lokalt plan. Ett centralt argument som kommer ur analysen är att den bristande kommunikationen från projektörens sida har mynnat ut i en mer negativ syn på vindkraft hos de boende. Konsekvenserna blir att invånarna upplever vindkraftens begränsningar snarare än möjligheter.

The purpose of this thesis is to explore the relation between (1) the perceived inclusiveness of wind power planning processes and (2) the attitude towards wind
power on the local level. I have used a qualitative method with semi-structured interviews. The study takes place in Skärstadalen, northeast of Jönköping. To understand the attitude towards wind power I have used the theoretical concept of trust and social capital. To develop an understanding of planning processes I have used Wolsinks theorization of institutional capital.
The thesis explores different opinions from several residents in the area close to the planned wind power plant. Peoples opinion differ, and the analysis shows that their differences are in large part based on different forms of trust. The inhabitants of Skärstadalen put their trust in different kind of expert systems which also lead to thrust issues between the land owners and the inhabitants.
On a local level, there is also a dissatisfaction with the communication with the wind power company. This leads to perceptions of the planning process as excluding. At the same time there are disagreements concerning how inclusive a planning process should be. Some people want it to be less inclusive and some people want it to be more inclusive.
The analysis shows a strong relation between perceived inclusiveness and attitudes towards wind power on a local level. One of the main arguments of the thesis is that the lack of communication leads to more negative attitudes by the residents in Skärstadalen.