Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För 30 år sedan infördes vårbockjakt som idag innefattar länen Västmanland, Uppsala, Gävleborg, Västernorrland och Västerbotten. Anledningen bakom be-slutet är kärnkraftsolyckan som skedde i Tjernobyl 1986 och innebar att radioaktivt nedfall föll över Sverige och att organismer som exempelvis svampar och lavar sög åt sig nedfallet. Organismerna åts av rådjuren och gjorde att de fick höga bequerelhalter i blodet. Då Naturvårdsverket inte såg några juridiska eller biologiska hinder föreslog man jakt på råbock under våren eftersom det skulle innebära att bequerelhalterna skulle vara lägre. Förra året, 2019 startade Naturvårdsverket en översyn av jakttiderna vilket innebär att jakttiden på vårbock granskas igen. Förslaget som är att jakttiden ska ses över ytterligare har varit ute på remiss och 29 aktörer har yttrat sig genom remissvar. Svaren är tudelade, även om majoriteten av dessa aktörer är positiva till att jakten utökas till fler än de län som jakttiden finns idag. Debatten kring vårbockjakt är inte bara omdiskuterad på nationell nivå, utan även på lokal nivå och splittrar jägarkåren.

Syftet med denna studie är att undersöka vad för olika aspekter det finns på vårbockjakt, både på en lokal, regional och nationell nivå, med främst fokus på jägarperspektivet. Materialet som är grunden i empirin är en workshop på Naturvårdsverket där jakttidsöversynens beredningsgrupp ingick, remissvaren på Naturvårdsverkets jakttidsförslag samt sju kvalitativa intervjuer med jägare i Uppsala län. Materialet har sedan analyserats genom teorier inom etik, naturresurs-hantering och förvaltning.

Resultatet visar att även om vårbockjakten är accepterad och fungerar i Uppsala län, betyder det inte att det inte finns skilda åsikter inom ämnet. Vad som dock gör att tonen kring vårbockjakten i Uppsala län är så god är att det finns en förståelse för de olika aktörernas perspektiv, vilket är en av grundpelarna för en god förvaltning där viltresursen inte överanvänds. Finns det ingen acceptans för de olika perspektiven riskerar förvaltningen av rådjuren att bli en större konflikt vilket är en fara för lokal samförvaltningen i stort. Samtidigt pekar resultatet på att kraftig avskjutning av råbockstammen inte är i linje med nationell jaktetik.

30 years ago, hunting during spring was introduced, which today includes the coun-ties of Västmanland, Uppsala, Gävleborg, Västernorrland and Västerbotten. The reason behind the decision was the nuclear accident that occurred in Chernobyl in 1986 and caused a radioactive cloud over Sweden and that organisms such as fungi and lichen absorbed the fallout. The organisms were eaten by roe deer and caused high levels of beaquerel in the blood. When the Swedish Environmental Protection Agency did not see any legal or biological barriers, it was proposed to hunt for roe buck during spring because it would mean that the beaquerel relay levels would be lower. Last year, in 2019, the Swedish Environmental Protection Agency started a review of hunting times, which means that hunting roe deer during spring is re-viewed. The proposal that the hunting season is to be further reviewed has been on a referral basis and 29 critics have commented on the referral response. The an-swers are twofold, although the majority of these critics are positive towards ex-panding the hunting season to more counties than today. The debate about spring-hunting is discussed both at national and local level and the standpoint is split also among hunters.

The purpose of this study is to investigate the different aspects of spring hunting debate, both at local, regional and national level, with a primary focus on the hunter's perspective. The empirical material comes from a workshop at the Swedish Environmental Protection Agency where the hunting time review's preparation group was included, the responses to the Swedish Environmental Protection Agen-cy's hunting time proposal and seven qualitative interviews with hunters in Uppsala county. The material has then been analyzed through theories on ethics, natural resource management and management.

The result shows that even though the spring roe buck hunt is accepted and works in Uppsala county, there are still differing opinions within the subject. However, what makes the tone of the spring roe buck hunt in Uppsala county so good is that there is an understanding of the different actors' perspectives, which is one of the cornerstones for good management where natural resources are not overused. If there is no acceptance for the different perspectives, the management of roe buck can be a major conflict, which is a danger to local co-administration as a whole. At the same time, the results indicate that strong shootings of the roe buck tribe are not in line with national hunting ethics.