Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det här är ett examensarbete inom landskapsarkitektutbildningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna. Uppsatsen redovisar en studie av situationen gällande växtetablering på förskole- och skolgårdar i Stockholms län, som ämnar ringa in betydelsefulla faktorer och lämpliga tillvägagångssätt för en lyckad växtetablering och för att kunna skapa grönare gårdar.

Utgångspunkten är de erfarenheter som finns bland dem som planerar, gestaltar och förvaltar utemiljöer för barn och unga i länet. Genom att sedan jämföra deras erfarenheter med litteraturen, har undersökningen landat i en sammanställning av framgångsfaktorer som förhoppningsvis kan uppmuntra och bidra till grönare gårdar och positiva effekter för barns lek, hälsa och utveckling.

Tre metoder används i studien, en litteraturgenomgång, en enkätundersökning och två intervjuer. Arbetet inleds med litteraturgenomgången där betydelsen av gröna gårdar motiveras utifrån forskning, följt av en genomgång av den problematik som motverkar, samt de möjligheter som finns för att främja grönare gårdar. Genom enkätundersökningen redovisas yrkesverksamma landskapsarkitekters och beställares erfarenheter gällande växtetablering på förskole- och skolgårdar i länet, värdet av gröna gårdar och vilka möjligheter som finns för att kunna skapa grönare gårdar. Denna kompletteras av två fördjupande intervjuer.

Enkätundersökningen visar att det både finns en medvetenhet om de positiva effekter som gröna gårdar medför och en vilja att skapa grönare gårdar bland respondenterna, men att det är svårt att lyckas med växtetableringen på grund av slitaget och markkompakteringen som främst förorsakas av för små gårdar och för liten friyta per barn.

Genom studien framkommer många olika tillvägagångssätt för hur man kan skapa grönare gårdar, bland annat genom att involvera skolor och förskolor i planering, plantering och skötsel av vegetation på gårdarna för att på så vis främja växtetableringen och hur man kan utöka gårdsstorleken in i omgivande parkmark. Där den allra viktigaste förutsättningen som framkommer för att kunna åstadkomma grönare gårdar är rymliga gårdar. Studien indikerar att det behövs en förändring för att kunna nå rymlighet, där landskapsarkitekten har möjligheten att påverka utvecklingen genom att bland annat stå på sig, ifrågasätta och argumentera för att barnen ska få den friyta som de behöver.

This is a master's thesis within the landscape architecture programme at the Swedish University of Agricultural Sciences in Ultuna. It presents a study of the situation regarding plant establishment on preschool and school yards in Stockholm County, which aims to identify important factors and appropriate approaches for successful plant establishment and for creating greener yards.

The starting point is the experiences that exist among those who plan, design and manage outdoor environments for children and youth in the county. By comparing their experiences with literature, the study has resulted in a compilation of key success factors that hopefully can encourage and contribute to greener yards and positive effects for children's play, health and development.

Three methods are used in the study, a literature review, a questionnaire survey and two interviews. The study begins with the literature review, where the importance of greenery is motivated based on research, followed by a review of the problems that counteract, as well as the opportunities available to promote greener yards. The questionnaire survey presents the experiences of professional landscape architects and clients regarding plant establishment on preschool and school yards in the county, their perception of the value of green yards and what opportunities they find available to create greener yards. The survey is complemented by two in-depth interviews.

The questionnaire survey shows that there is both an awareness of the positive effects of green yards and a desire to create greener yards among the respondents, however, it is difficult to succeed with the plant establishment due to the wear and soil compaction mainly caused by too small yards or too little free space per child.

The study brings to light many different approaches for creating greener yards, for instance by involving schools and preschools in planning, planting and maintenance of vegetation on the yards, in order to promote plant establishment, or how to extend the total yard size into surrounding parkland. Where the most important prerequisite that emerges for achieving greener yards is spacious yards. The study indicates that a change is needed in order to achieve spaciousness, where the landscape architect has the opportunity to influence the development by, among other things, standing up, questioning and arguing for the children to get the free space that they need.