Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den här studien undersöker de konflikter som uppstått kring nyckelbiotoper. Trots att Sverige är tätt beskogat är idag skogens ekosystem hotade till den grad att varken de nationella eller internationella miljömålen angående sko-gen kan uppfyllas. Nyckelbiotoper är områden med hög förekomst av biolo-giskt värdefulla komponenter som har inventerats av Skogsstyrelsen sedan tidigt 1990-tal. Avsikten med nyckelbiotoper är att öka kunskapen om vilken mark som är värdefull utifrån ett bevarande-perspektiv. Sedan början av 1990-talet har två omfattande nationella nyckelbiotopsinventeringar genom-förts och en tredje inventering var planerad till 2018, men stoppades efter stora protester. Syftet med den här uppsatsen är att förstå konflikten kring nyckelbiotoper från privata enskilda skogsägares perspektiv. För att under-söka det används här intervjuer med tolv privata enskilda skogsägare i Upp-land med omnejd samt offentliga dokument och debattinlägg. Materialet diskuteras utifrån en diskursanalys. Intervjuerna visar att majoriteten av skogsägarna inte vet exakt vad en nyckelbiotop är eller vad lagen säger om dem. Studien visar att det finns många skogsägare som talar om nyckelbio-toper som ett hot mot det enskilda handlingsutrymmet. En annan grupp be-skriver nyckelbiotoper som en möjlighet till att bevara hotade livsmiljöer och en tredje grupp framhåller att nyckelbiotoperna är svårförståeliga och systemet för komplicerat. Av informanternas berättelser framgår att många inte litar på myndigheterna och aktivt försöker undgå dess maktutövning. Eftersom hållbarhetscertifierade uppköpare inte handlar med virke från nyckelbiotoper, samt på grund av miljöregleringar, upplever många skogsä-gare att deras verksamhet försvåras om nyckelbiotoper inventeras på deras mark. Ett antal informanter i den här uppsatsen har berättat om hur de olag-ligt avverkat skog med högt naturvärde för att marken inte ska registreras som nyckelbiotop, så kallad omvänd naturvårdsgallring.

This thesis studies the conflicts about the Swedish woodland key habitats. Sweden is densely forested and yet the ecosystems of the forests are threat-ened to the point where the country is unable to reach international as well as national environmental goals. The concept of woodland key habitats, forest-ed areas with high occurrence of biologic value, was invented by the Swe-dish Forest Agency in the early 1990s. The purpose of this concept was to increase knowledge of where valuable biologic components are to be found. Since 1990, two national key habitat inventories have been implemented and a third inventory was planned in 2018 but was cancelled by the government. Sweden has previously been criticised by European wood traders for its bru-tal forestry techniques. Environmental organisations have also demanded the continued inventory of key habitats. The purpose of this thesis is to under-stand the conflict concerning key woodland habitats from the perspective of private individual forest owners in Sweden. To do so, I have interviewed twelve private individual forest owners residing in Uppsala or areas nearby and consulted official documents as well as the public debate. The material is discussed from a discourse analysis point of view. The interviews reveal that most forest owners have poor knowledge of what a key habitat is as well as the laws surrounding it. The interviewees exhibit different perceptions of woodland key habitats, viewing it as a threat to personal freedom of action, a far too complicated system or a possibility to conserve threatened habitats. Most of the forest owners occurring in this thesis display low confidence for the authorities. Because of environmental laws and the fact that companies that are environmentally certified by FSC or PEFC do not buy wood from woodland key habitats, many private forest owners in Sweden experience difficulties in selling their goods if key habitats are registered on their land. Some of the forest owners illegally cut down forest with high biological value to prevent the Swedish Forest Agency from registering it as key wood-land habitats, so called reversed conservation thinning.