Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under en längre tid har skogsföretaget Holmen i region syd noterat omfattande betesskador på sin skog i området kring Norrköping. De hade tidigare fångat bild på älg men även kronhjort som betat på tall (Pinus sylvestris) som var över 5år med en höjd från 1,3m till 4m. Med denna kunskap växte intresset fram för vilken hjortviltsart som ansvarade för de största andelen betesskador på yngre gran (Picea abies)- och tallplantor på hyggen mellan 1 och 3år. Studien syftar till att undersöka om faktorer i omgivande landskap har någon inverkan på betesskadorna i ett bestånd, vilka hjortviltsarter som ansvarar för skadorna samt analysera huruvida omfattningen av betesskador påverkas av vegetationsutveckling och mängden alternativt foder.
Inventering utfördes under två tillfällen 2019 (tidig och sen vår) på 12 hyggen i områdena mellan Finspång och Igelfors i väst och kring Stavsjö i öst. Kameror användes med syftet att få klarhet i vilken av hjortviltsarterna, älg (Alces alces), rådjur (Capreolus capreolus), kronhjort (Cervus elaphus) och dovhjort (Dama dama) som ansvarade för betesskadorna. Inventeringen utfördes med mätningar både på beståndsnivå och landskapsnivå för att få en så heltäckande bild som möjligt av de faktorer som kan påverka betesomfattningen.
Resultatet visade att andelen färska betesskador varierade kraftigt mellan de olika bestånden, däremot utan någon signifikant koppling till någon av de undersökta faktorerna i studien, vilket kan bero på det lilla urvalet av ytor. Mellan inventeringarna betades inte någon planta inom provytorna på samtliga hyggen, vilket indikerar att plantbetet upphör eller minskar kraftigt under våren. Enbart ett fåtal bilder på klövvilt togs av några av kamerorna och på grund av tekniska problem kunde dessa data inte användas kvantitativt. För att få svar på de frågor som ställts i denna studie, så rekommenderar jag att använda sig av fler observationer och ändra studietiden till sen höst fram till tidig vår, alternativt genomföra den på ett helt år och därigenom täcka av samtliga säsonger.

During a long period of time the forest company Holmen in the southern region around Norrköping has suffered severe damage due to browsing on their forests. Footage has shown how moose and red deer brows on pine (Pinus Sylvestris) from the age of 5 with a height between 1,3m to 4m. With this knowledge they became interested of knowing what ungulate species that was responsible for browsing on younger seedlings of pine and spruce (Picea abies), which only had been on the clear-cut between 1-3years. The aim of this study is to investigate if the variation in land use have any effect on the magnitude of the browsing damage and to discover what ungulate species that are responsible, and in the meantime explore how different factors, such as vegetative succession, the amount of alternative forage affects browsing damage.
The inventory research was made at two occasions in 2019, (early and late spring) on 12 clear-cuts in an area between Finspång and Igelsjö in the west and around Stavsjö in the east. Cameras were used with the purpose of finding what species, moose (Alces alces), roe deer (Capreolus capreolus), red deer (Cervus elaphus) and fallow deer (Dama dama) that were responsible for the browsing damage. The surveys were made on both stand level and landscape level in order to get the most comprehensive picture possible of the factors affecting browsing damage.
The result showed that the amount of newly browsed seedlings varied a lot between the stands, however, the result showed no significant correlation between any of the investigated factors in the study, which probably could be explained by the small sample size. Between the inventory research occasions there was no new browsing on any of the seedlings within the studied plots, which indicates that the browsing ceases or decreases a lot during the spring. Only a few pictures were taken on ungulates by some of the cameras and due to technical issues the data from them could not be used in a quantitative way. In order to answer the questions asked in this study, I would recommend to use a larger sample size and at the same time change the research period to late autumn until early spring or to cover all the seasons by carry out the study during one year.