Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Konsumtion av kött från slaktkyckling ökar stadigt i Sverige, bl.a. på grund av hälsotrender, men även till följd av förhållandevis lågt pris och hög tillgänglighet. För att säkerhetsställa en god livsmedelsäkerhet granskas slaktkroppar som ska bli livsmedel på slakterierna. Detta är inget som är unikt för Sverige utan utförs systematiskt i samtliga EU-länder och i stora delar av övriga världen. Kassation av slaktkroppar medför en ekonomisk förlust för uppfödaren och för slakteriet och vissa kassationer kan ha en koppling till försämrad djurhälsa och välfärd. Uppfödningen har även en påverkan på klimatet och kasserade kycklingar blir en extra belastning genom att de föds upp utan att något kött når konsumenten.

I detta examensarbete var syftet att sammanställa kunskap om ämnet genom en litteraturstudie samt att utföra en praktisk undersökning i syfte att kartlägga kassationsorsaker på olika slakterier och utvärdera träffsäkerheten i köttbesiktningen som utförs på slakterierna. Dessutom genomfördes en anonym enkätstudie riktad till företagsanställda assistenter (FA) på ett kycklingslakteri för att fånga upp deras erfarenheter och synpunkter rörande köttbesiktningen.

När detta examensarbete genomfördes fanns 25 olika kassationsorsaker för fjäderfän (koder) framtagna av Livsmedelsverket, samt ett fåtal koder som slakteriföretagen lagt till för internt bruk. Sammanställning av kassationsdata från branschens uppföljningsprogram TUPPEN för åren 2013–2015 visade att hud- och underhudsinflammation var den vanligaste kassationsorsaken på tre av fyra slakterier som ingick i analysen. Flertalet koder utnyttjades på de fyra slakterierna, med det fanns en variation mellan slakterierna beträffande hur ofta de olika koderna användes.

Träffsäkerheten i köttbesiktningen utvärderades vid besök på två slakterier genom undersökning av slaktkroppar som kasserats med åtta förvalda koder. Kassationsorsakerna som fastställdes av FA respektive officiella veterinärer (OV) anställda av Livsmedelsverket, jämfördes med obduktioner som utfördes av fjäderfäpatologer från Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Resultatet visade en variation beträffande samstämmigheten för de olika koderna som ingick i undersökningen. För vissa koder var samstämmigheten god mellan FA och OV, men den angivna kassationsorsaken bekräftades inte av SVAs obduktion. En variation sågs också mellan slakterierna beträffande träffsäkerheten i olika kassationsorsaker. I enkätundersökningen som FA på ett slakteri besvarade framkom bl.a. att de flesta FA ansåg att olika FA kasserar olika mycket men att koderna i hög utsträckning används på liknande sätt. Majoriteten av FA ansåg att köttbesiktningen fungerade bra men att koderna var för många. Bland faktorer som påverkar möjligheten att utföra arbetet var det vanligaste svaret att hastigheten på slaktlinjen var för hög.

Sammanfattningsvis visade studien att det finns potential för att förbättra träffsäkerheten i köttbesiktningen både inom och mellan slakterierna samt mellan FA och OV. För att säkerställa en likriktad bedömning över hela landet behövs möjligheter för OV verksamma vid olika slakterier att etablera en samsyn genom kalibrering av sina bedömningar. Det behövs också mer forskning om hur uppfödarna kan förebygga sjukdomar på gårdsnivå för att minska kassationsgraden. Sedan studien genomfördes har Livsmedelsverket reviderat och minskat antalet koder som ingår i myndighetens obligatoriska registrering (från 1 januari 2018).

Consumption of meat from broilers is steadily increasing in Sweden, due to trends in health, but also because of relatively low prices and high availability. In order to ensure good food safety, all carcasses are examined at the slaughterhouses i.e., at meat inspection. This is carried out systematically in all EU countries and in large parts of the rest of the world. The condemnation of carcasses results in an economic loss for the chicken farmer and for the slaughterhouse and some condemnations can be linked to impaired animal health and welfare. In addition, all breeding of animals generates an impact on the climate and discarded chickens become an extra burden because they are raised without resulting in a product (meat).

The purpose in this thesis was to compile knowledge on meat inspection of broilers in Sweden through a literature study and to evaluate the agreement between the registered causes of rejection at meat inspection with findings recorded at post-mortem examination (necropsy). In addition, the company-employed slaughterhouse staff (assistants) performing the meat inspection at one large broiler slaughterhouse were asked for their opinion on different aspects related to meat inspection, by answering a questionnaire anonymously.

At the time when this study was conducted, the poultry slaughterhouses were obliged to register causes for rejection using 27 different causes of rejection (codes) provided by the National Food Agency. In addition, slaughterhouses added some additional codes for their own interest. A compilation of rejection data from the industry's follow-up program TUPPEN during the years 2013–2015 showed that skin and subcutaneous inflammation was the most common cause of rejection in three out of four slaughterhouses included in the analysis. The vast majority of available codes were used on all four slaughterhouses, with major variation between slaughterhouses regarding frequency of use.

The accuracy of the meat inspection was examined during visits at two slaughterhouses by examination of carcasses discarded in eight preselected codes. The causes of rejection established by the company-employed assistants and official veterinarians employed by the National Food Agency were compared with diagnoses from necropsies performed by poultry pathologists from the National Veterinary Institute. The results showed a variation on the coherence of the various codes included in the survey. For some codes, the consistency was good between assistants and official veterinarians, but the stated cause was not confirmed by pathologists. A variation was also seen between the slaughterhouses with regard to the accuracy of various causes of rejection. The questionnaire answered by the company-employed assistants in one slaughterhouse showed that most assistants found it likely that the judgement of whether to reject a carcass or not, may differ between assistants. However, according to the assistants, codes were likely applied in a similar way. The majority of assistants stated that the meat inspection worked well, but that the codes were too numerous. Among the factors that influenced the ability to perform the meat-inspection, the most common answer was that the speed of the slaughter line was too high.

In summary, the study showed that there is potential for improvement of the accuracy of the meat inspection both within and between the slaughterhouses and between the company-employed assistants and the official veterinarian. To ensure a uniform and correct assessment across the country, opportunities for official veterinarian working at different slaughterhouses to calibrate their judgements are needed. More research is also needed on how farmers can prevent diseases during rearing in order to reduce the rejection rate and improve animal welfare. Since the study was completed, the National Food Agency has revised and reduced the number of codes mandatory to include in the meat-inspection at poultry slaughter (from 1 January 2018).