Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dagens mjölkkor utfodras med stora mängder kraftfoder för att åstadkomma en hög mjölkavkastning. Kornas matsmältningsapparat är uppbyggt för att kunna inta stora mängder grovfoder och i Sverige har vi goda förutsättningar för att producera vallfo-der av hög kvalité. Grovfoder är dessutom oftast billigare att producera jämfört med kraftfoder. Vi bör således utnyttja detta mer genom att öka andelen grovfoder i foder-staten utan att kompromissa på mjölkavkastningen. Grovfoderintaget mellan kor kan variera betydligt och således bör kor som har störst förmåga att konsumera mycket ensilage tilldelas en foderstat med en hög grovfoderandel. De djurfaktorer som på-verkar intaget är dock inte helt klarlagt. I denna studie utfördes ett försök med 24 mjölkkor i mittlaktion under 12 veckor. Syftet med studien var att studera skillnader i grovfoderintag hos mjölkkor och få en ökad kunskap om djuregenskapers inverkan på grovfoderintaget. Sambandet mellan djuregenskaper och grovfoderintag under-söktes i en linjär regressionsanalys. De djuregenskaper som togs med i studien var laktationsnummer, ras (SLB & SRB), kroppsvikt, hull samt mjölkavkastning och mjölksammansättning. Även sambandet mellan grovfoderintag och kornas foderef-fektivitet, fodersmältningsförmåga samt lönsamhet (mjölk minus foder) togs i beakt-ning. Korna utfodrades med en fast giva på 9,5 kg torrsubstans (ts) kraftfoder och hade fri tillgång till gräsensilage. Resultatet visade att grovfoderintaget varierade kraftigt mellan korna där kon med högst intag konsumerade 17,8 kg ts per dag och kon med lägst intag konsumerade 7,8 kg ts per dag. De djurfaktorer som hade ett signifikant samband med grovfoderintag i en enkel regressionsanalys var kroppsvikt, laktationsnummer och mjölkavkastning (kg mjölk). I en multipel regressionsanalys hade kombinationen kroppsvikt, mjölkavkastning och laktationsnummer högst R2-värde och förklarade 45,7% av variationen i grovfoderintag. Ras, hull och mjölksam-mansättning hade däremot inte något signifikant samband med grovfoderintaget. Det kunde även konstateras att kor med högre konsumtionsnivåer hade en lägre grovfo-dereffektivitet samt lägre smältbarhet på organisk substans (OS) och råprotein (rp). Det fanns inget linjärt samband mellan grovfoderintag och mjölk minus foder.

Today's dairy cows are fed large amounts of concentrates to achieve a high milk yield. The cow´s digestive system is designed to process large amounts of forage and in Sweden we have good conditions for producing high quality forage. Also, forage is usually cheaper to produce compared to concentrates. We should therefore utilize this by increasing the proportion of forage in the rations without compromising the milk yield. The forage intake can vary considerably between cows and thus cows with the greatest ability to consume large amounts of forage should be selected for a ration with a high forage proportion. However, the animal factors affecting the intake are not completely clear. In this study, an experiment was conducted with 24 dairy cows in mid-lactation during 12 weeks. The aims of this study were to study differences in silage intake in dairy cows and to get an increased knowledge of the effects of animal traits on forage intake. The relationship between animal traits and silage intake was studied in a linear regression analysis. Animal traits included in the study were lac-tation number, breed, body weight, body fat, milk yield and milk composition. Also, the relationship between forage intake and cows´ feed efficiency, feed digestibility and profitability (milk sales minus feed expenses) were taken into consideration. The cows were fed a fixed amount of concentrate (9.5 kg dry matter per day) and had free access to grass silage. Results showed that the silage intake varied greatly between cows, where the cow with the highest intake consumed 17.8 kg dry matter per day and the cow with the lowest intake consumed 7.8 kg dry matter per day. In a simple linear regression analysis, a significant relationship was observed between silage in-take and body weight, lactation number and milk yield (kg milk). In a multiple re-gression analysis, the combination of body weight, milk yield and lactation number had the highest R2-value and accounted for 45,7% of the variation in forage intake. Breed, body fat and milk composition had no significant effect on the forage intake. It was also found that cows with higher silage intake levels had a lower forage effi-ciency and lower digestibility of organic matter and crude protein. There was no lin-ear relationship between forage intake and milk sales minus feed expenses.