Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Markberedning med efterföljande plantering eller frösådd blev allt mer en given åtgärd i det skogsbruk som bedrevs under 1940- och 1950-talet. Precis som i övrigt skogsbruksarbete tog mekaniseringen av markberedningsarbetet fart efter andra världskriget. Denna mekanisering innebar att fler och fler markberedningsaggregat började utvecklas och innovationen och utvecklingstörsten hos uppfinnare och tillverkare var under efterföljande decennier mycket stort. Skogsbrukets krav på rationalisering och forskares studier kring markberedningens biologiskt goda effekter för plantans etablering på hygget, påskyndade utvecklingstakten av nya markberedningsaggregat särskilt under 1970- och 1980-talet.
Syftet med denna studie var att på ett kartläggande sätt undersöka hur den maskinella markberedaren utvecklats historiskt från år 1945 fram till 2018 inom nordiskt skogsbruk. Utifrån relevans har flertalet data för observerade markberedningsaggregat analyserats för att kunna se hur utvecklingen gått framåt från år 1945 fram till nutid.
Studien har utförts som en litteraturstudie där data samlades in för aggregaten från flertalet olika källor, i huvudsak skriftliga men även muntliga. Totalt observerades 167 markberedningsaggregat varav 16 stycken framfördes med intermittent framryckande basmaskiner och 151 med kontinuerligt framryckande basmaskiner.
Huvudresultaten visar att utvecklingen fram till och med 1990-talet präglades av att aggregaten blev tyngre, krävde större motoreffekt från basmaskinen, åstadkom fler markberedningsrader, blev burna istället för dragna samt fick drivna verktyg. Efter 1990-talet har denna utveckling till viss del stannat upp. Resultatet visar även att flest aggregat är tillverkade i Sverige och Finland och att det är få av aggregatmodellerna som tillverkats i fler än 300 exemplar.
En slutsats från studien är att kravet på flexibilitet och kostnadseffektivitet har drivit utvecklingen av markberedningsaggregaten i Norden, men detta krav har även orsakat att vissa innovationer inte slagit igenom trots ett bra markberedningsarbete.

Soil preparation with subsequent planting or sowing, became increasingly common in the Swedish forestry of the 1940s and 1950s. Like other forestry work, the mechanization of soil preparation took off after the Second World War. This mechanization meant a large inflow of soil preparation devices in Nordic forestry, and the innovation and thirst for development was very high during the following decades. Particularly during the 1970s and 1980s, forestry's demands for rationalization together with studies showing the biologically benefits of soil preparation, accelerated the pace of development of new soil preparation devices.
The objective of this study was to investigate the technical development of mechanical site preparation from 1945 until today in Nordic forestry.
The study was performed as a literature study. Relevant data (both general and technical data) were collected for specific devices from lots of different sources, mainly written but also some oral. A total of 167 soil preparation devices were observed, whereof 16 were made for intermittently advancing base-machines and 151 for continuously advancing base-machines.
The main results show that up until the 1990s, development was characterized by the fact that the devices became heavier, demanded more powerful engines, produced more soil preparation rows, were carried instead of drawn, and started using powered tools. This development has partially stopped after the 1990s.
One conclusion from the study is that the requirement for flexibility and cost-effectiveness has driven the development of soil preparation devices in the Nordic region. However, this requirement has prevented some innovations from being successfully adopted, despite showing good biological results.