Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uttern (lutra lutra) klassas idag som nära hotad och antalet individer i Sverige har minskat enda sen 1950-talet. Ett av hoten mot arten är trafiken och man har sett en ökning i trafikdödligheten under flera decennier. Uttern är ett djur som äter mestadels fisk och lever därför i och nära vatten vilket gör att den ofta vandrar längs med åars stränder där infrastruktur kan bli ett hinder. Vid en bro kan uttern tvingas eller välja att gå upp på bron. Den tvingas över vägen om strömmen är för kraftig och det inte finns en torr passage eller om en bro eller trumma är översvämmad. Även vattenfall i samband med broar kan utgöra ett hinder som tvingar uttern att korsa vägbanan. Uttern kan även välja att korsa en bro via den övre vägen. Uttern spillningsmarkerar sitt revir och gör detta på till exempel stora stenar eller utstickande element på brofundamentet. Sedan slutet av 1990-talet finns det flera åtgärdsprogram och riktlinjer för att anpassa infrastruktur som utterpassage för att minska antalet viltolyckor inte bara med uttrar utan även med andra mindre däggdjur. Uppsala är en stad som har växt och växer kraftigt. Fyrisån som löper genom centrala Uppsala är ett bra exempel på en å som har påverkats kraftigt av stadsutvecklingen. Sammanlagd korsar 23 broar vattendraget under den undersökta sträckan mellan Ulva kvarn i norr och Flottsund i söder. Målet med detta arbete var att kartlägga möjliga barriäreffekter längs Fyrisån och att utvärdera hela åns funktionalitet som vandringsled för uttern. Utifrån det ska rekommendationer ges om hur sträckan kan anpassas för uttern. Under studien har ett poängsystem utvecklats för att kunna klassa broarna angående deras anpassning som utterpassage. Klassningen sträcker sig över fem klasser: utmärkt – bra – ok – risk – hinder. Studien finner att två broar kan klassas som risk och fem broar klassas som hinder. Av dessa otillräckligt anpassade broar befinner sig sex i centrala Uppsala och i samband med två vattenfall som också utgör stora hinder finns det ett stort åtgärdsbehov i Uppsala centrum. Det är framförallt murarna i centrala Uppsala som finns på båda sidor om Fyrisån som utgör ett problem och hela detta område borde anpassas av Uppsala kommun. Dock borde Kvarnfallet och Islandsfallet prioriteras eftersom dessa objekt ge upphov till de största vandringshindren. Studien ser Fyrisån som ett viktigt vattendrag i Uppsala län vilket understryker vikten av att anpassa hela sträckan för uttern. Den positiva effekten av de olika åtgärdsprogrammen och riktlinjerna ses tydligt vid Flottsundbron. Denna bro byggdes 2018 och uppfyller alla krav på en utterpassage och är därmed ett bra exempel på hur nya broar byggs för att minska risken för både människor och djur.

The Eurasian otter (Lutra lutra) is near threated worldwide. In Sweden the population has decreased since the 1950s. One reason for this is the increased road mortality. As otters live by the water they often migrate along rivers where crossing infrastructures can become an obstacle. The otter can then be forced to or even choose to cross the road on the upper side. Circumstances that forces otters to do so are rapid flow or water levels higher than normal. Even waterfalls combined with bridges can become an obstacle.
The reason for the otter to choose the path over the bridge lies in its behavior to mark its territory on objects that stick out, which is the case on some bridge constructions.
The Swedish city of Uppsala is a fast-growing city. The Fyris-river runs through the city center and is highly affected by the town’s infrastructure. This study focuses on otters living close to Uppsala and examines the effects that the infrastructure especially bridges along the Fyris-river might have on the species. Even other parts of the infrastructure as waterfalls and walls were included.
The goal of this study is to evaluate the chosen section regarding its permeability for otters and thus give an estimation on how well an otter can migrate through Uppsala. Furthermore, recommendations on how to improve the assessed bridges are giving. The section studied ranges from Ulva kvarn north of Uppsala to Flottsund in the south and includes 23 bridges as well as three waterfalls.
To evaluate the bridges a score system was developed during this study summarizing several factors that are of importance if the bridge is supposed to function as an otter passage. This system is ranging over five categories: Excellent – good – okay – risk – obstacle.
The study finds that two bridges can be categorized as risk and five bridges are an obstacle. Of those seven bridges, which are not functioning well as otter passage, six are in the city center of Uppsala. With two of the three waterfalls located close to those bridges, the city center is a barrier and is probably hard to migrate through for otters.
There are also two bridges classified as excellent of which one, the Flottsunds-bridge, was build 2018. This bridge fulfills all requirements to function as an otter passage and is a good example for how bridges should be built since changing the policies in 2006.
The study concludes that the administration of Uppsala needs to adjust several bridges, especially in Uppsala city center. The two waterfalls Kvarnfallet and Islandsfallet should be prioritized as those are the main obstacles on the assessed section.