Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hållbar stadsplanering är en nyckelfaktor i arbetet för en hållbar framtid. För att förstå vad som är hållbar stadsplanering är det av stor vikt att förstå hur människor använder städer, vilka faktorer som
gör platser i städerna uppskattade, fulla med liv och hållbara. På grund av städers komplexitet är det däremot inte möjligt att förändra en hel stad i ett, istället visar studier av hållbara stadsomvandlingar att det bästa är att arbeta med avgränsade områden i en stad som sedan, gemensamt, bildar ett nätverk av hållbara platser. Syftet med examensarbetet är därför att analysera och gestalta Blasieholmsudden, en avgränsad plats, i centrala Stockholm med fokus i hållbar stadsutveckling. Examensarbetets ramverk för hållbar stadsplanering är PEBOSCA med sju resurser av lika vikt för hållbar stadsutveckling, baserat på Habitatagendan från 1996. De sju resurserna för hållbar stadsplanering är, Fysiska, Ekonomiska, Biologiska, Organisatoriska, Sociala, Kulturella och Estetiska resurser.

Metoden i examensarbetet kan liknas vid ett timglas, där Blasieholmsudden först analyserades utifrån PEBOSCAS sju resurser. Därefter gjordes ett gestaltningsförslag med fokus på två av dessa sju resurser som slutligen analyserades igen, utifrån alla sju resurser. De två resurserna som utgjorde huvudfokus i gestaltningsförslaget var sociala och estetiska resurser, vilka studerades utifrån Jan Gehls teorier om goda platser i städer. För att skapa en uppfattning om Blasieholmen, ur ett hållbarhetsperspektiv, med fokus på sociala och estetiska kvaliteter, utfördes en platsstudie och kvalitetsanalys. I platsstudien inventerades och analyserades Blasieholmsudden, platsens användning observerades och semi-strukturerade intervjuer utfördes. Resultatet av platsstudien analyserades i en kvalitetsanalys som, i kombination med gestaltningsprinciper, låg till grund för gestaltningsförslaget.

Viktiga kvaliteter på platsen är det centrala och vattennära läget med enastående vyer över staden, kulturhistoriska byggnader samt en lång historia som hamn och plats för offentlig användning. Utmärkande för Blasieholmsudden är dock att platsen är väldigt uppdelad, med den södra delen där nyrenoverade Nationalmuseum ligger, och den norra delen som framförallt består av nedgångna parkeringsplatser. I gestaltningsförslaget presenteras en framtidsvision för Blasieholmen som en sammanhängande plats med ny användning, där människor prioriteras. Slutsatser från arbetet är att gestaltningsförslaget skulle påverka alla sju resurser i PEBOSCA positivt, trots att sociala och estetiska resurser utgjorde huvudfokus. Detta visar betydelsen av platsstudiens fokus på hållbar utveckling, förståelsen för hållbar stadsutveckling bidrog till att förslaget skulle ha betydelse för en hållbar utveckling av Stockholm. Eftersom landskapsarkitektur handlar om att gestalta och planera platser, är det viktigt för landskapsarkitekter att förstå hur deras arbete kan vara av betydelse för en hållbar framtid.