Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I mål angivna i Agenda 2030 uppmanas FN:s medlemsländer att jobba enligt en rad olika hållbarhetsaspekter. Däribland behandlas mål för hållbar stadsplanering. Samtidigt pågår en global trend av ökad urbanisering, vilket i många fall leder till förtätning inom befintliga stadsstrukturer. I Stockholm har förtätningsprojekt i vissa fall lett till att offentliga ytor bebyggs. Följden av att offentliga ytor försvinner kan bli att intilliggande miljöer får en ökad belastning och på sikt både blir slitna och underdimensionerade för sitt syfte. En sådan underdimensionerad plats är promenadstråket längs Årstaviken, som är ett uppskattat grönområde med vattennära läge utmed Södermalms södra sida i Stockholm.

I Agenda 2030 uppmanas medlemsländerna att jobba för inkluderandet av medborgare i stadsplaneringsprocesser. Design Thinking är en metod för att involvera användarna kontinuerligt genom designprocessen. Syftet med arbetet är att grunda och fortlöpande förankra gestaltningsmässiga beslut i användares behov på en specifik plats i ett landskapsarkitekturprojekt med hjälp av metoden Design Thinking. Arbetet appliceras på en tätbebyggd innerstadsdel i Stockholm där förtätning har medfört ett behov av utökad offentlig miljö. Frågeställningen som arbetet ämnar besvara är: Vilka är de platsspecifika behoven i Årstaviken ur ett användarperspektiv och hur kan de mötas i ett konceptuellt gestaltningsförslag baserat på metoden Design Thinking?

Huvudmetoden för det här arbetet är just Design Thinking. Metoden används vanligen inom utvecklings- och designyrken och ämnar att skapa en lösningsorienterad designprocess där idéer grundas i information erhållen av användaren. Fokus ligger på att bilda en djupare förståelse för de underliggande problemen kopplade till användandet av, i det här fallet, en plats. I arbetet följs Design Thinking-metodens olika steg. Där det funnits utrymme har också delmetoder modifierats och utvecklats för att bättre passa det landskapsarkitektoniska perspektivet.

Baserat på ett arbetssätt enligt Design Thinking-metodens olika steg och deltagandet av användarna i Årstaviken, presenteras avslutningsvis ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur de offentliga ytorna i Årstaviken kan utökas för att lösa de problem som finns där. De beslut som tagits, vilka lett fram till detta konceptuella gestaltningsförslag, är i alla steg förankrade med Årstavikens användare. Därmed har vi med det här arbetet visat att Design Thinking är en möjlig metod att använda för gestaltning inom landskapsarkitektur. Med urvalet av delmetoder som använts, skulle detta arbete möjligen kunna användas som referens för hur man kan arbeta med Design Thinking i andra landskapsarkitekturprojekt.

Avslutningsvis diskuteras val av metod samt resultat.

In goals set in Agenda 2030, the member states of the UN are obligated to work according to a number of different sustainability aspects. These include goals for sustainable urban planning. In parallel there is an ongoing global trend of urbanization, which in many cases leads to densification within existing urban structures. In Stockholm, densification projects have in some cases been done at the expense of public space. The consequence of decreasing public spaces might mean increased use of nearby environments and in the long term these may become underdimensioned for their purpose and overly worn. An example of such a place is the promenade along Årstaviken, which is a popular green area with a waterfront location along the south side of Södermalm, Stockholm.

In Agenda 2030, the member states are invited to work for the inclusion of citizens in urban planning processes. Design Thinking is a method for involving users continuously throughout the design process. The aim of this thesis is to base and continuously anchor design related decisions with the users of a specific place in a landscape architecture project by using the method Design Thinking. The thesis is applied to a densely populated inner city district in Stockholm where densification has resulted in a need for increased public space. The question that this thesis aims to answer is: What are the specific needs in Årstaviken from the perspective of the users and how can these be met in a conceptual design proposal based on the method Design Thinking?

The main method for this thesis is Design Thinking. The method is commonly used in development and design professions and aims to create a solution-oriented design process in which ideas are based on information obtained by the user. Focus is on forming a deeper understanding of the underlying problems associated with the use of, in this case, a site. The thesis follows the different steps of the Design Thinking method. Where there was opportunities to do so, sub-methods have also been modified and developed to better fit the landscape architectural perspective.

Based on the Design Thinking method and the participation of the users in Årstaviken, a conceptual design proposal is presented, showing how the public spaces in Årstaviken can be increased to solve the problems that exist there. The decisions that have been made, which led to this conceptual design proposal, are in every step anchored with the users of Årstaviken. With this thesis we have shown that Design Thinking is a possible method to use when designing for a landscape architectural project. With the selection of sub-methods, this work could possibly be used as a reference on how to work with Design Thinking in other landscape architectural projects.

Finally, the choice of method and results are discussed.