Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Alla behöver vi någonstans att bo. En stor majoritet av Sveriges kommuner uppger år 2018 att de har brist på bostäder och de bakomliggande orsakerna till detta kan variera. I landsbygdsområden och mindre orter är en vanlig anledning att det inte anses vara lönsamt att bygga nytt, även om det finns en efterfrågan. Därför saknas det intresse från kommersiella aktörer att ta sig an uppgiften. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några aktörer i civilsamhället har gått tillväga för att bygga nya bostäder där andra aktörer inte har funnit det lönsamt att göra så. Jag undersöker vad som har möjliggjort byggandet av bostäder för tre olika projekt med utgångspunkt i samhällsentreprenörskap, resurser och nätverk som teoretiska perspektiv för att sedan kunna analysera och förstå det insamlade materialet. Som huvudsaklig metod använder jag mig av semistrukturerade intervjuer med informanter från de olika projekten.

I uppsatsen konstateras att ett vanligt problem är att lyckas ordna med finansiering för att kunna bygga. Banker är ofta skeptiska till idén och det är svårt att få lån. Låga marknadsvärden på de blivande bostäderna kan vara en anledning till avslag. Tillgång till lämplig mark att bygga på kan vara ett annat problem. Likaså brist på tillit till bostadsprojekten, de saknar legitimitet i andras ögon. En av slutsatserna är att det är viktigt att ha rätt person på rätt plats för att projekten skall bli framgångsrika. Samhällsentreprenörskap handlar om samhällsengagemang kombinerat med ett entreprenöriellt handlande för att få saker att hända. Inom samhällsentreprenörskapslitteraturen så behöver inte företagsamhet främst syfta till ekonomisk vinning utan skapandet av exempelvis olika sociala värden kan vara målet. När ekonomiska resurser saknas så kan andra resurser vara betydelsefulla och till viss del kompensera för avsaknaden av finansiellt kapital. Att ha tillgång till rätt nätverk i projekten har också visat sig vara en viktig faktor för framgång.

Det börjar även diskuteras alltmer i olika sammanhang om nya alternativ för bostadsförsörjning, utöver de stora bostadsbolagen, och hur man kan underlätta för dessa alternativ. Det dyker upp nya modeller och organisationsformer för planering och genomförande för att åstadkomma nya bostäder. Byggemenskaper är en sådan organisationsform som skulle kunna göra det möjligt att få igång bostadsbyggande där kommersiella aktörer inte är intresserade. Detta gör det till en möjlig form för att bygga på landsbygden. Ett annat sätt som ett av projekten i denna uppsats använt sig av är i formen av ett lokalt utvecklingsbolag. Ytterligare andra exempel finns runt om i landet, att förstå vad det är som har möjliggjort deras byggande är viktigt för att få en fungerande bostadsförsörjning även på platser där det saknas marknadsinitiativ för att bygga bostäder till rimliga priser.

We all need somewhere to live. In 2018 a large majority of the Swedish municipalities stated that they have a shortage of housing and the underlying causes for this may vary. In rural areas and smaller towns, a common reason is that building new housing is not considered being profitable, even if there is a demand. Therefore, there is little to no interest from commercial actors to build new housing. The purpose of this essay is to investigate how actors in the civil society have done when building new housing in places where other actors have not found it profitable to do so. I will investigate what has enabled three different projects to succeed, using social entrepreneurship, resources and networks as theoretical perspectives for analysing my material. The method mainly used for collecting the material is semi-structured interviews with informants from the various projects.

In the essay it is stated that one common problem is to succeed in finding financing to be able to build. Banks are often sceptical of the idea and it is difficult to get loans. Low market values for future housing may be one reason for rejection. Access to appropriate land to build on might be another problem. Also, lack of confidence for the housing projects is common, they lack legitimacy in the eyes of others. One of the conclusions is that it is important to have the right person in the right position for a project to be successful. Within the social entrepreneurship literature, entrepreneurship does not necessarily have to aim for economic gain, but the creation of, for instance, different social values can be the goal. When financial resources are lacking, other resources can be important and to some extent compensate for the lack of financial capital. Having access to the right network in the projects has also proved to be an important factor for success.

There is a discussion going on in Sweden in various contexts about a need of new alternatives for housing supply, in addition to the large housing companies, and how to facilitate these alternatives. New models and organizational forms for planning and implementation are emerging. Byggemenskaper are one such an organizational form that could make it possible to start housing construction where commercial operators are not showing any interest. This makes it a possible form for building in the countryside. Other examples are found around the country, to understand what has made their building process possible is important to get a functioning housing supply even in places where there are no market initiatives to build affordable housing.