Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie avser inverkan av föryngringsintensitet efter schackrutehuggning (kal-avverkade luckor och kvarstående skärmar däremellan) i ett fältförsök i Jämtland som anlades 2012-2013 i ett tallbestånd. Syftet var att tre år efter föryngringsåtgärd utförts kvantifiera inverkan av olika metodval för föryngring i schackrutehuggningens luckor (fem nivåer, från enbart naturlig föryngring till markberedning och plantering inkl. stängsling). Dessutom kvantifierades inverkan av markberedning, exposition och avstånd till bestånds-/skärmkant på föryngringsresultatet. Provytor lades ut för att hämta in data på de plantor som förekom inom de olika behandlingarnas provytor, såsom planthöjd, toppskott, trädslag och skador. Inom behandlingarna så gavs det olika förutsättningar för plantorna som påverkade resultatet.

Resultatet visade ett flertal saker när det kommer till plantantal: behandlingar såsom endast markberedning och endast plantering hade lägst antal plant/ha, medan mark-beredning och plantering samt stängsling med markberedning och plantering som behandling hade det högsta antalet plantor per ha. Plantornas andel av skador påver-kades inte utav vilken typ av behandling som användes, naturligt föryngrade plantor hade dock högre andel friska plantor än de planterade plantorna. Men alla behand-lingarna var godkända i enlighet med skogsvårdslagen när det kommer till antalet plantor per hektar, intensiteten varierade beroende på behandlingen.

En övergripande slutsats är att i framtidens skogsbruk kan luckhuggning i schackru-tor vara ett system som kan fungera för att uppnå hyggesfritt skogsbruk. Dock krävs det fler försök för att detta skötselsystem ska kunna tillämpas praktiskt i det svenska skogsbruket, för att kunna utnyttja metoden till fullo och inse dess starka sidor men även dess svaga sidor.

This study's topic is gap cutting management focused on the reforestation intensity at the early establishment on a field trial in the county of Jämtland established 2012-2013 in a pine stand. The main goal was that after 3 years the different treatments had been conducted were to estimate the impact of the different treatments affecting the reforestation in the gaps (five levels, from only planting, to natural regeneration, to scarification with planting with some even included fencing). The impact of the distance from the forest edge and direction were also estimated. Inventory plots were placed out systematically in the treatment plots in order to collect information of plants height, top shot length, tree species and damages.

The results showed several things when it comes to the amount of plants: treatments such as only scarification or only planting showed the smallest amount of plants/ha. Scarification with planting and scarification with planting incl. fencing had the high-est amount of plants/ha. The proportion of damaged plants wasn't affected by treat-ment, but naturally generated plants had a higher proportion of healthy plants in com-parison to planted plants. But all different treatments were approved according to the demand from the forestry laws when it comes to the amount of plants per hectare, the intensity varied depending of the treatment.

An overall conclusion is that the use of an gap-shelterwood management systems could fulfill continuous cover forestry requirements. More field trials are however needed to make it possible to use this forestry method in practice in Swedish forestry, to be able to use the method at its highest capacity and get to know its strengths but also its weaknesses.